Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Varför skall räntan vara så hög?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
na, såsom om något gott skulle kunna följa därav. Samtidigt har
man i strafflagen påföljder för ockerräntor, men det tycks man ha
glömt. Man har också glömt att vi tills helt nyligen hade förbud
mot högre ränta än sex procent.
Då nu andra tala och fäkta för höga och förhöjda räntor, så
kunna väl vi å vår sida få påyrka lägre räntor. Det är väl ändå
dessa, som äro i jordbrukares, husbyggares, hyresgästers,
producenters, konsumenters, handelns och alla näringars intresse. Varje
procents höjning av räntan betyder femton procents högre hyra, var
det någon som sade. Kunna räntorna få höjas, när det faller
bankledningarna in, eller vilka som nu ha hand om det, så böra de väl
ännu hellre kunna få sänkas.
Om det är tio tusen, som jubla åt förhöjningen, så är det
miljoner, som jubla åt sänkningen. Och de där tio tusen böra kunna reda
sig ändå. Ty de äro ju redan förut de bäst ställda ibland oss.
Men är det då möjligt att sänka räntorna? Bero icke de också
på tillgång och efterfrågan? Ja, här är ett stort mysterium, som vi
icke våga ge oss så djupt in i. Vi vilja bara säga, att det nästan ser
ut som om bankerna arrangera den saken ungefär som det faller
dem in; de säga själva att de göra det. Vid en nu företagen
räntesänkning å en halv procent hette det, att man tidigare höjt räntan i
tanke att det skulle bli ökad kapitalbildning, men då någon sådan icke
inträffade, försökte man sig nu på att sänka den i stället, sade man.
Vad sägs härom? Samma personer, som först säga att de höja
räntan, säga strax därpå, under nämnda motivering, att de vilja sänka
den. En sådan helomvändning är dock kanske mera ovanlig. Men
vanligt, och ständigt förekommande, är, att i en och samma
ekonomiska situation den ena experten säger att räntorna böra höjas, den
andra att de böra sänkas. Experterna ligga ständigt i strid om den
saken. Vilka regler följer man då, när man sålunda kan komma till
rent motsatta resultat?
Vilka regler följa mångmiljonärerna, då de komma samman för
att bestämma räntan å exempelvis ett obligationslån å något tiotal
miljoner, som de tänka släppa ut? Man må minnas att det nog är
samma personer, som handhava de olika formerna av storkapitalet. De
äro kanske själva ägare såväl av aktierna som av de blivande
obligationerna. Eller de representera banker, där de och ett eller annat
tusen rika äro intresserade med en eller annan miljard av vårt
kapital. Vilken annan regel följa de nu, än att de ta så mycket de kunna
få, så mycket de våga ta? Och till följd av kapitalkoncentrationen
ha de ju rent monopol på marknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
