Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Varför skall räntan vara så hög? - Är det brist på kapital i Sverige?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
393
Det var en på detta område mycket förfaren person som också,
enligt vad han sade till oss, med undran stannat inför frågan, vad
som egentligen bestämmer räntorna. Och när han undrade, så må det
vara förlåtet att andra undra. Han är erkänd som en av våra
skarpsinnigaste och på här ifrågavarande område mest insatta män. Han
gick med sin fråga till en av dem, som hade avgörandet i sin hand,
vad statens räntepolitik beträffar. Och vad tror man den tillfrågade
svarade? Jo, med ett leende sade han: Våra räntesättningar äro
nog litet godtyckliga ibland.
Varför skall exempelvis räntan hos oss vara dubbelt så hög som
räntan i Schweiz? Vår världsbekante matematiker, professor
Mittag-Leffler, har också nyss framställt denna fråga. Om räntan följer de
lagar, som man säger att den skall följa, hur kan man då för ett
40-tal år framåt bestämma viss ränta, som man gör vid
amorteringslån? En del av sådana papper gå ju under tiden i marknaden och få
sitt värde reglerat efter de nya räntorna på det sättet, men om andra
sådana långa lån gäller detta icke alls, och somliga lån kunna ju icke
konverteras till lägre ränta, vilket illa stämmer med talet om
ränte-bildningens lagar. Hur kan man göra sådana misstag som det, vilket
framgick av den nyssnämnda bankproklamationen?
ÅR DET BRIST PÅ KAPITAL I SVERIGE?
Nu är det visserligen sant att penningen, omsättningsmedlet, är
ett, och att själva kapitalet, de förnödenheter man ytterst behöver, är
ett annat. När man lånar, så lånar man ytterst förnödenheter, och om
det är brist på sådana, så måste pengarna bli dyra, säger man. Men
denna dyrhet har ju möjlighet att ta sig annat uttryck än i högre
ränta, nämligen i högre pris på varorna. Och för övrigt tål även den
här satsen, att pengarna äro ett och det verkliga kapitalet ett annat,
att vändas på åtskilligt.
Är det egentligen hos oss någon brist på sådana
produktionsmedel och kapital som jord, arbetskraft, byggnadsvirke, byggnadssmide,
utsäde, djurstammar, maskiner? Är det brist på jord, när miljoner
backar ligga okultiverade? Är det brist på arbetskraft, när sjuttiofem
tusen gå arbetslösa? Är det brist på bränsle, när vi ha våra ofantliga
torvmossar, som kunna lämna hur mycket bränsle som hälst, våra
vidsträckta skogar, där bara det ruttnande avfallet skulle ge oss
bränslerikedom, om man gjorde anstalter för att ta vara på det?
Är det brist på uppsågat byggnadsvirke, då brädgårdarna i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
