Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Bindas vi icke i räntefrågan av utlandet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
407
Eller om han utanför landet, till följd av de osäkra förhållandena
där, förlorar, vad han kastar ut, det vill säga: vi få för hans skull
utan valuta kasta ut våra förnödenheter, till miljoners värde kanske,
liksom fransmännen fingo kasta ut miljarder till Ryssland — om
detta sker, finns det någon förnuftig människa som försvarar det
också ?
Eller om kapitalisten i fråga själv följer sitt kapital utomlands,
så att vi aldrig få se skymten av kapitalet mer? Eller om han från
utlandet drar in en avkomst, som han använder på import av lyx,
eller till att här hemma anställa personer, som tillfredsställa hans
privata lyxbegär, vad har landet för nytta av det?
Det är allt bra tvivelaktiga vinster vi få genom denna
okontrollerade kapitalgång till utlandet. Vad vinner allmänheten på dylika
utlandsförbindelser? Vad vinna näringarna? Hur få vi på det sättet
den produktionsstyrka, som vi behöva, för att få till stånd verkligt
landsgagneliga förbindelser med utlandet?
Kapitalmanipulationerna i utlandet minska eller förrycka de
ömsesidiga förbindelserna mellan länderna i stället för att öka och
förbättra dem. Det se vi följer av utpressningen mot Tyskland. Vilja
vi göra verkliga affärer med utlandet, och tjäna på dessa affärer,
så bör givetvis kapitalet användas till anläggningar här hemma,
varefter varor föras till utlandet i utbyte mot andra varor därifrån.
I alla händelser kan det aldrig bli fråga om att svenskt kapital
skulle få placeras i utlandet utan kontroll över hur det placeras och
vart avkomsten tar vägen. Det kan ju hända, att det kan vara så rik
kapitaltillgång här hemma, att kapital kan släppas ut på en tid, men
då måste detta givetvis enligt våra teorier återvända till landet igen
någon gång och föras in i produktionen där. Varje öre av avkomsten
måste ständigt redovisas inom det egna landet. Annars bleve det
ju ingen rättvisa i våra krav på kapitalet. Det ena kapitalet skulle
få användas si, det andra så.
Vi tycka oss ha visat att den inre kapitalkontrollen är absolut
nödvändig och att den skulle omvandla allt till det bättre. Men med
inre kontroll följer ofrånkomligen kontrollen över kapitalgången till
utlandet; annars faller den inre kontrollen. Detta är ena skälet för
den yttre kontrollen. Det andra är, att denna kontroll är absolut
påkallad i och för sig. Eller är den inte det?
Låt oss tänka efter vad som i verkligheten försiggår, ibland
kanske i den mest upprörande omfattning. För att få fram
betalning för lyxinförseln måste våra varor kastas ut ur landet utan
ersättning åt landet. Detta är precis detsamma som att kasta landets
dyrbarheter i sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
