Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Oordningens och ordningens väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
451
på den vägen. Visst vilja vi också att staten skall träda fram på
vissa sätt, och vi ha angivit, vilka sätt. Men någon byråkratisering
och centralisering tro vi icke på. Tvärtom.
Man talar i våra dagar om att sköta hela världen genom
kommittéer. Ack, icke ens en kommitté i mitt eget land skulle kunna
sköta det hälften så bra som på det gamla sättet, då varje person,
familj, kommun och provins får sköta sig själv så långt som
möjligt och lämpligt är.
Hela min ekonomiska välfärd kan bero av en resurs, som endast
jag känner till, ett jordstycke, som den och den dagen skall
behandlas på det eller det sättet, men som staten icke ens skulle kunna taga
reda på, för att taga ett exempel bland tusen.
Just genom att passa på å lämplig tid och plats planterar jag
potatis för mitt vinterförråd, bärgar det hö, som skall giva mig mjölk
o. s. v. Skulle staten börja inspektera mig eller bara söka reda på
mig, skulle det antagligen kosta mera än vad hela skörden vore värd.
Hur skulle då staten eller världsstaten kunna reda upp allt bättre
än den enskilde? Sade man tvärtom att mera decentralisation
behövdes för att samhället skulle utveckla sig lyckligare, så vore det
bestämt rimligare. Det är att misstänka att det kommer bakslag en
dag på försöken att vilja regera för mycket.
Och dock innehålla våra förslag på samma gång yrkanden om
de mest radikala statsingripanden. Ett sådant yrkande är den
statskredit, som skulle skapa hem och trygghet åt alla, den
räntereglering, som skulle ge oss de billiga lånen, och kontrollen över alla
vinster, som i själva verket skulle ha till följd, att dessa komme
samhället till godo på ena eller andra sättet.
Här är ju en full motsvarighet till de engelska gruvarbetarnas
krav på nationalisering av kolbrytningens vinster. Det är till och med
något radikalare än deras förslag, ty vi åsyfta en reglering av alla
vinster. Men detta sker dock under precis samma former, som vi
röra oss i nu, och utan att förargelse eller förvirring kan uppstå på
något enda håll.
Det är bra mycket radikalare, detta, än de välmenande förslagen
om enskilda arbetares andel i enskilda företags vinster. Bara i
somliga fall låter sig sådan fördelning ske. Företagen kunna behöva
vinsterna för sin utveckling. Det blir slitningar. De flesta få
ingenting på denna väg. Att hänvisa till delning av vinsterna i företag,
som gå med förlust, ja, det är ju också en förhoppningsfull linje!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
