Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: historik - 6. Sammanfattning af ätten Rehbinders krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angrepo hans vid Uexküll stående vänstra flygel, som stod under
befäl af öfverste Bernhard Rehbinder, som med stor tapperhet slog
dem tillbaka.
I Carl XII’s tåg till Narva deltogo sedermera nämnde trenne
öfverstar Rehbinder i spetsen för sina regementen. En utaf dem,
man vet icke hvilken, smög sig under natten före slaget in under
fiendens cirkumvallationslinie samt uppmätte grafvens och vallens
dimensioner. Öfverste Hans Henrik, som under anfallet på
ryssarnes befästade läger tillhörde vänstra kolonnen, blev dödsskjuten,
när kavalleriet öfver vallen bröt in i ryska lägret, och öfverste
Bernhard blef svårt sårad. Derjämte stupade kaptenen Fabian Ewert
Rehbinder, öfverstarnes yngste broder.
De af ättens öfriga medlemmar, som deltogo i slaget, voro: dåv.
kaptenen Henrik Johan och ryttmästaren Henrik Johan, löjtnanterne
vid kavalleriet Berndt Rehbinder och Christoffer II von Rehbinder
samt kornetterne Otto Magnus och Gustaf Magnus Rehbinder samt
Berndt Wilhelm Rehbinder, eller inalles elfva.
Några af Rebindrarne åtföljde sedan Carl XII på hans segertåg
genom Polen och Sachsen och på hans tåg genom Lithauen och
Ryssland till Ukraina, under det att andra stannade i hemlandet och
deltogo i Finlands och Östersjöprovinsernas försvar.
Bland dem som åtföljde konungen voro: dåv. fänriken Carl
Herman Rehbinder, som kom i tjenst vid 15 års ålder 1701, deltog
i slaget vid Klissow (1702), i slaget vid Pultusk och belägringen af
Thorn (1703), i stormningen af Lemberg (1704), i träffningen vid
Grodno och fältslaget vid Holofzin (1708) samt i slaget vid Liesna
(s. å.), i stormningen af Wiprek (1709) samt slutligen i slaget vid
Pultava, hvarest han blef fången; öfverstelöjtnanten Henrik Johan
Rehbinder, som följde konungen på alla hans tåg ända till Pultava,
hvarest han under slaget förde Nerikes och Wermlands reg:te, och
som blef fången vid Dniepern; kaptenen Gustaf Gustafsson
Rehbinder, som blef svårt sårad i slaget vid Holofzin och fången vid
Dniepern; ryttmästaren Wilh. Henrik von Rehbinder, som stupade
i Polen; ryttmästaren Carl Gustaf, som stupade vid Pultava, och
öfversten Carl Magnus Rehbinder, som dog derstädes dagen före slaget.
I öfrigt blefvo fångne vid Pultava eller Dniepern: ryttmästaren
Otto Henrik, öfverstelöjtnanten Berndt och ryttmästaren Otto
Magnus Rehbinder samt majoren Bernhard III och löjtnanten Otto
Reinhold von Rehbinder.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
