Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: historik - 6. Sammanfattning af ätten Rehbinders krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverstelöjtnanten Kristoffer II von Rehbinder, som under sina
fälttåg erhållit 8 svåra blessurer, blev fången vid Stara-Czanzara 8
dagar före slaget vid Pultava.
Under det Carl XII förde kriget in på fiendens område i Polen,
Sachsen och Ryssland, blefvo hans egna gränsprovinser förhärjade
af en öfvermägtig fiende och oaktadt det tappraste och ihärdigaste
försvar slutligen eröfrade af ryssarne. Flera medlemmar af ätten
Rehbinder utförde under försvaret af Östersjöprovinserna lysande
hjältebragder.
I slaget vid Rauge (1701), der ryssarne blefvo slagne af öfverste
von Schlippenbach, utmärkte sig i synnerhet ryttmästarne Berndt
Rehbinder, som med 160 ryttare vid Cazeritz slog 3000 ryssar
tillbaka, och Kristoffer (II) (von) Rehbinder, hvilken sistnämnde sårades
och fick två hästar skjutna under sig. Samma år stupade
ryttmästaren Berndt Johan Rehbinder vid Loitzen i Lifland i spetsen för sitt
kompani, som af en flera tusen man stark rysk kår blef nedhugget
eller förskingradt.
Landtrådet friherre Otto Rehbinder hade af Carl XII år 1701
fått befallning att uppsätta ett landtregemente i Jerviska kretsen af
Estland, på samma gång som han utnämndes till dess öfverste. Det
benämndes öfverste Rehbinders regemente och tog en verksam del
i Estlands försvar. När ryssarne belägrade Narva (1704), lyckades
öfverste Rehbinder att med sitt regemente, omkr. 600 man starkt,
undsätta staden. När Narva efter ett hjältemodigt försvar s. å.
af ryssarne intogs med storm, blef han gjord till krigsfånge jämte
majorerne Berndt Rehbinder och Carl Reinhold (von) Rehbinder,
hvilka båda med mycken tapperhet deltagit i stadens försvar.
På den lifländska krigsteatern deltogo fortfarande flera af ättens
medlemmar, utförande märkliga bedrifter i carolinsk anda.
I det för svenskarne olyckliga slaget vid Teilitz (1702) var
ryttmästaren Berndt Rehbinder en af de få som med sin sqvadron höll
stånd, när det svenska kavalleriet vek tillbaka och kastade sig in på
fotfolket, hvarigenom en sådan oreda uppstod, att slaget förlorades.
Året derpå (1703) utförde han jämte majoren Kristoffer Freidenfelt
lysande vapenbragder genom att vid Tolama nedhugga en rysk
ströfkår, som under öfversten Andreas Ivanowitsch Rukawitznikof
förhärjade landet, bortförande menniskor och boskap, samt genom att
vid Jakowimorskau kasta ryssarne öfver gränsen och förfölja dem
ända till Petschory.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
