Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: historik - 6. Sammanfattning af ätten Rehbinders krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Henrik, löjtnanten Johan Fredrik, kaptenen Carl Gustaf och
öfverstelöjtnanten Berndt Otto Rehbinder.
I fälttåget i Pommern 1807 deltog iänriken Fredrik Reinhold
Rehbinder samt i kriget mot ryssarne i Finland 1808—09 löjtnanten
vid Amiralitetet Johan Axel Fromhold, som utmärkte sig för mod
och rådighet vid äntringsföretaget på Löfvöfjerden mot hemmema
Styrbjörn 1808, då han blef sårad af en kanonkula, löjtnanten Carl
Wilhelm samt öfverstelöjtnanten Berndt Otto Relibinder. Samtidigt
deltog i norska fälttåget (1808) fänriken Fredrik Reinhold Rehbinder,
som utmärkte sig i en skarp träffning vid Berby sistnämnda år.
Sedan Sverige i freden i Fredrikshamn (1809) afträdt hela
Finland till Ryssland, återstod af ätten Rehbinder i Sverige endast den
svenska ättegrenen, under det att de tvenne finska ättegrenarna, som
qvarstannade i Finland, kommo under ryskt välde.
Den svenska grenen, vid denna tid föga talrik, kunde till följd
deraf med endast en ätteman, kaptenen friherre Fredrik Reinhold
Rehbinder, deltaga i fälttågen i Tyskland 1813—14 samt fälttåget i
Norge 1814.
Något mer än 100 ättemän hafva varit anställda i svensk
krigstjenst. Redan på 1600-talet började medlemmar af ätten att gå i
utländsk krigstjenst. Af dem är friherre Bernhard Otto Rehbinder
den mest framstående. Han började sin bana såsom fänrik vid Nerikes
och Wermlands regemente till fot och slutade såsom stormarskalk
af Sardinien och generalissimus öfver detta lands armé. Han var
löjtnant vid Lifgardet, då han 1688 korı till Holland med
hjälptrupper, som skulle bistå republiken i dess strid mot Ludvig XIV, och
deltog sedan i detta krig till 1697. Derefter deltog han i spanska
successionskriget 1700—13 och var i savoysk tjenst, då han i slaget
vid Turin (1706), i hvilket han mycket utmärkte sig, såsom
generalmajor kommenderade en del af savoyska armén, hvilken armé han
senare såsom generalissimus reorganiserade.
I holländsk tjenst voro äfven på 1600-talet öfversten Fabian
Wilhelm och regementsqvartermästaren Henrik Georg Rehbinder samt
bröderna kaptenen Gustaf Wilhelm och löjtnanten Carl Johan von
Rehbinder, hvilka båda stupade derstädes i ett fältslag 1678. I
sardinsk tjenst var på 1720-talet löjtnanten Gustaf Reinhold Rehbinder.
Äfven i fransk krigstjenst förekomma medlemmar af ätten,
nemligen „baron Reinhold Rehbinder“ (hvars plats i genealogien icke är
känd), som var anställd i franska armén, deri han avancerade till
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
