Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 1. Friherre Henrik Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvarn och qvarntullar, torp och torpställen i våto och torro, närby
och fjerran, intet undantagandes af det, som dertill lyder och ligger,
af ålder lydt och legat hafver eller med lag och dom tillvinnas kan,
att nyttja, bruka och behålla för sig, sin hustru och efterkommande
äkta manliga bröstarfvingar och så arfvinge efter arfvinge till
evärdelig egendom under adelig frihet och frälsemannatjenst; dock att hans
moder fru Elisabeth von Vietinghoff skulle i ersättning för
Kungslena under sin lifstid uppbära räntan af dessa 18 gårdar: Hartula,
Mannelsby, Hrinijärwi, Torilla, Williakkala, Ingula, Hirwola, Jerwis,
Urdias, Kaliankialä, Erutala, Stora Röje, Hawkiärwi, Enkalax,
Jukamäki, Warosalmi, Lerwia och Larbo, utgörande tillsammans 35
hemman.
Dessutom erhöll Henrik Rehbinder genom Kongl. Maj:ts öppna
bref den 13 okt. 1666 „både för de långa och trogna tjenster“,
heter det deri, „om han Oss och Sveriges Krona bevisat hafwer,
såsom ock till soulagement för de omkostnader, som han uppå sina
många söner har gjort och ännu gör till att låta employera dem i
Wår och Kronans tjenst, för sig och sina arfvingar „den
pantskilling på de fjerdepartsgods i Kexholms norra län och Niemi s:n, som
han till Kronan borde återgifva, såsom ock på Kinnäjärwi, Lachna
och Rijmkylö, en och trefjerdedel, till så stor summa, som dess
ränta belöper sig till,% så att han och hans arfvingar icke skulle
afträda nämnda räntor till kronan, förr än den derpå löpande
pantskillingen blifvit dem till fullo betald.
Först den 11 juni 1642 hölls arfskifte efter fadern, då Henrik
Rehbinder och hans broder Bernhard sammanträdde på Kurrisaar i
närvaro af deras slägtingar Ewert Taube till Odenkatz och Henrik
Strijk till Ottenküll för att göra en vänlig öfverenskommelse om
fördelningen dem emellan af deras i Tristfer (St. Catharinen) s:n
belägna fädernegods. Dervid bestämdes, att Henrik såsom den äldsta
brodern skulle erhålla som sin anpart: byn Uddrich, hvaraf han
gjort ett herresäte, med 6 hakenland (ett stycke jord som årligen
gaf 300 rubel i nettoinkomst), byn Tolkolep med qvarnen och 7 hld.,
byn Möokull med 12 hld., qvarnen Naggal med 1 hld., byn Salla
med 4 hld. samt Wessikarar och Oraferre med 2 hld. Bernhard
såsom den yngsta brodern skulle som sin arfvedel erhålla:
sätesgården Kurrisaar med 6 hld., byn Paijnal med 6 hld., byn Korbes
med 4 hld., qvarnen Ferri med 1 hld., Porket med 2 och Sork
med 1 hld., byn Kurtna med 4 hld. samt dertill byggnadsplatsen på
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
