Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 1. Friherre Henrik Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domberget i Reval. Hvad deras kära systrar beträffar, skulle hvar
och en af bröderna taga till sig en, och om Gud skulle beskära
dem ett godt gifte, förband sig hvarje broder att af sin del gifva
systern hemgift och utstyrsel. l
Efter sin fader hade Henrik Rehbinder äfven ärft Wagenküll och
Fornetorp i Lifland, eller möjligen utlöst brodern ur dessa
egendomar. Kawandtholm i Wiborgs och Tawastehus län i Finland, som
i friherrebrefvet och flerstädes säges hafva varit hans arfvegods, hade
han deremot, liksom det i samma län belägna godset Egola, år 1652
köpt af Berend Taube för 5000 r:dr, med vilkor att den deraf
utgående fjerdepartsräntan, på hvilken öfverste Taube erhållit lifstids
frihet, efter hans dödliga frånfälle skulle erläggas till Kongl. Maj:t
och kronan. Från erläggande af denna afgift sökte Henrik
Rehbinder sedermera hos Kongl. Maj:t befrielse.
Senare kom han genom sitt andra gifte i besittning af flera gods
i Sverige, nemligen Lingsberg, Sunnerstad och Boo. Frösåker och
Gripenberg hade han antagligen köpt, det sistnämnda af
fältmarskalken grefve Carl Gustaf Wrangel af Salmis eller af dennes arfvingar.
Den 1 febr. 1653 utfärdade Göran Carlsson Boye — sedermera
Henrik Rehbinders måg — till hans faster fru Anna Rehbinder, enka
efter öfverstelöjtnanten Ernst Dönhoff, en skuldförbindelse å 1050
dukater in specie, för hvilken såsom säkerhet pantsattes byn Warrang
i Estland. Denna obligation innehades slutligen af Henrik Rehbinder, och
att densamma förorsakade honom åtskilliga svårigheter med Boyes
arfvinar, framgår af ett bref till riksrådet Göran Fleming af Liebelitz, dateradt
bo den 20 sept. 1665, hvari han meddelar, att dessa med stöd af
Kongl. Hofrättens bref till guvernören Bengt Horn den 6 april 1664
låtit seqvestrera „de Piotzke godsen“,1 under hvilka byn Warrang
förmodligen hörde, och hvari riksrådet Fleming äfven hade en fordran på
1000 r:dr in specie. :
Boye hade aflidit före den 17 mars 1663, då enligt staden
Stockholms registratur „Öfverste Henrik Rebenders commissionshafvande
Gabriel Gyllenstolpe upplåter å Rebenders vägnar till Berendt Ludekingk
och hans hustru Hebble Grönfelt en gård å fri och egen grund på
Ladugårdslandet vid Konungsgatan, hvilken tillhört hans framlidne svåger
(bör vara måg) Herr Carlsson Göran Boye“.
1 År 1664 i mars upprättades i Reval mellan Henrik Rehbinder och Casper
Wrede, friherre till Elimä och herre till Sitz och Pipola, ett fördrag angående „die
Pipischen Güter“, hvilka torde vara identiska med „de Piotzke godsen“. I
underskriften på nämnda handling skrifver sig Henrik Rehbinder: „Erbbeherrscher zu
Uddrich, Kavandtholm und Wilsala, Obrister zu Ross“.
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
