Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 1. Friherre Henrik Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter dennes död blef Henrik Rehbinder förmyndare för sin
dotterson, Boyes son med hans dotter Hilgard, Georg Henrik Boye till
Kullagård och Warrang, och med anledning af de intrasslade affärerna efter
fadern beredde detta förmyndarskap honom många svårigheter.
Det framgår dessutom af hans brefvexling, att han var mycket
missnöjd med nämnde sin dotterson. Sålunda skrifver han till sin son Otto
från Kawandtholm den 13 apr. 1678, att Boye (Georg Henrik) titulerar
sig för baron, ehuru ingen Boye någonsin kan bevisa, att han varit
friherre, och ehuru han sjelf hade visat honom i svenska
riddarhusmatrickeln, att Boyenamnet icke står i grefve- och friherreklassen, utan
i andra klassen bland adelsmän, hvars förfäder varit riksråd, och han hade
sagt honom, att han icke skulle utge sig för baron, emedan han endast
kunde få skam, men ingen ära deraf. Det kunde gå med honom som
med hans salige fader, som äfven i Sverige utgifvit sig för baron,
och hvilken, då han inställt sig på Riddarhuset bland grefvar och
friherrar, höll på att bli utkastad genom fönstret.
Han återkom till denna sak i ett annat bref till sonen Otto, dateradt
Wiborg den 18 maj 1678, deri han säger, att Boye utger sig för
friherre och begagnar friherretiteln. „Jag kan“ säger han, „icke veta, hvem
som giort honom dertill. Jag har visat honom den svenska matrickeln,
hvaraf synes, att ingen Boye är friherre. Han borde icke heller utge
sig derför. Hans fader har äfven en gång på Svenska Riddarhuset
utgifvit sig derför; men han fick så mycket ondt deraf, att han tackade
sin Gud, att han kom med lifvet derifrån, och denne lymmel, som också
företagit sig detsamma, gör dermed skada åt mig och alla mina barn.
Boyarna stå i andra klassen af adelsmän, hvars förfäder varit riksråd,
och de äro i denna klass af de allra sista, blott 4 stå efter dem. Jag
öfversänder till min kära son en copia af andra klassens matrickel, hvaraf
synes. att hans förnäma herrar slägtingar blifvit såsom riksråd insatta
framlör andra adelsmän, men friherrar äro de icke. Så är han då
icke min dotterson, och vill jag icke förr svara honom, än han kan visa,
hvilken som gjort honom till baron.“
I sistnämnda bref tackar han sonen Otto för brefvet af den 29
april, hvari han underrättar honom om, att han skrifvit till „commissarien
emot Boye i Reval“ och sändt honom räkningar och redogörelse för
hela förmyndarskapet med uppgift på, huru lång tid han innehaft godsen,
hvilka han i mycket dåligt skick utlöst af främmande händer. Hvad
inventarierna beträffade, så hade han icke riktigt emottagit dem af någon,
utan de hade varit beslagtagna af kreditorerna för hans faders skulder,
och det kunde ses af Alexander Watssons räkning, att från Kullagård
var borttaget för 186 daler samt porslin och andra saker för 529 daler
16 runst., i böcker för 139 daler kopparmynt samt andra saker för 90
daler, så att ingenting blivit qvar. Genom landtrådet Berndt Johan von
Uexkull hade han förnummit, att målet blifvit utsatt till den 1 juli; han
önskade sjelf kunna komma tillstädes, och han skulle äfven inställa sig,
såvida han icke erhölle order af sin „Nådige Konung“ ang. den general-
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
