Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 6. Grefve Robert Henrik Rehbinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekräftade landets „religion och grundlagar, samt de fri- och rättigheter,
hvarje stånd i synnerhet och alla Finlands inbyggare i allmänhet till
närvarande tid åtnjutit4. Omedelbarare var det inflytande, han utöfvade
på det konstitutionella nybyggnadsarbetet, såsom ledamot af den under
landtdagen tillsatta kommittén för utarbetandet af en „öfverstyrelse för
Finland“, och hvilken utom honom var sammansatt af biskop Tengström
såsom ordförande, hofrättsrådet Gyldenstolpe, friherre Mannerheim och
professor Gadolin såsom ledamöter. Det torde äfven varit Rehbinder,
som öfverförde det af kommittén utarbetade förslaget till St. Petersburg,
likasom det var han, som kort före landtdagens afslutning återbragte
detsamma, då antaget såsom kejserlig proposition, till Borgå.
Efter landtdagens slut återvände Rehbinder till St. Petersburg, der
han under den närmaste tiden fortfor att såsom „tjenstgörande hos H. M.
kejsarens person vid finska ärendena“ biträda Speransky vid
föredragningen af Finlands angelägenheter. Samtidigt tillhörde Rehbinder den
Speransky till biträde tillförordnade „kommissionen för finländska
ärenden“, som inrättades i oktober 1809. Huru betydelsefull denna hans
verksamhet var, särskildt under då varande förhållanden, inses lätt, då
man å ena sidan erinrar sig den mängd af vigtiga organisationsfrågor,
som nu trängde sig fram såsom en följd af Finlands förening med
ryska kejsarriket, och å den andra Speranskys obekantskap med finska
förhållanden äfvensom dennes mångsidiga, åt flerfaldiga andra håll
rigtade statsmannaverksamhet.
Rehbinder synes dock inom kort af en eller annan anledning lemnat
sin plats i St. Petersburg för att söka sig en annan i eget land. Den
18 okt. 1810 utnämndes han till prokuratorssubstitut och den 15 juni
1811 till hofrättsråd i Åbo hofrätt. Ehuru dessa befordringar enligt
tidens sed icke med nödvändighet inneburo tillträdande af den nya
befattningen, synes dock Rehbinders verksamhet under en del af åren
1810 och 1811 varit förlagd inom Finland. Den återflyttades dock
inom kort och för alltid till St. Petersburg.
Redan i februari 1811 hade Speransky, öppet erkännande svårigheten
för sig att omhänderhafva föredragningen af de finska ärendena,
framkommit med förslag om tillsättande af en särskild finsk statssekreterare,
vid hvars sida skulle stå en kommitté, „sammansatt af två finske
medlemmar och två härvarande, med nödigt antal kanslitjenstemän“. Några
månader senare förverkligades äfven denna idé, ehuru i en något annan
och lyckligare vald form än den af Speransky utkastade. I början af
sommaren 1811 hade nemligen Gustaf Mauritz Armfelt af Alexander
erhållit i uppdrag att organisera den nya finska kommittén. Vare sig
af eget initiativ eller enligt Alexanders önskan vände han sig till
Rehbinder med anmodan att öfvertaga den vigtiga statssekreterareposten.1
1 „Kommitténs inflytelserikaste man efter ordföranden och dess mest framstående
embetsmannaförmåga blef otvifvelaktigt den unge statssekreteraren Rehbinder, som
stod ordföranden, Armfelt, mycket nära, och hvars heder och duglighet ofta prisas
i dennes förtroliga bref. (E. Tegnér: Gustaf Mauritz Armfelt, del III).
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
