Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag beder herren Gud gifva tröst ¡St hennes
hjerta, som alltid varit så varmt för mig. För
ock en sista helsning till jungfru Katharina
Fleming, säg henne att jag villigt går i döden för
hennes skull, och nu har jag intet i denna
verl-den mera att ombesörja, utan vill blott tänka på
evigheten.”
Få minuter sednare hade fru Margaretha
förlorat sin förstfödde, sin ende son, och Katharina
Fleming sitt unga hjertas älskade.
XXIX.
Allt närmare sitt mål syntes hertig Carl
nalkas. Sedan Sigismund, efter det olyckliga slaget
vid Stångebro, åter lemnat Sverige, tycktes han
icke med vapenmakt, utan endast med protester
och åberopande af sin rättvisa sak, forfakta den.
Så snart det kom an på ord och diplomatik, var
Carl mästare och bevisade alltid klarligen, att han
hade rätten på sin sida. Ännu, sedan Sigismund
af ständerna blifvit afsatt, fortfor hertigen att
hyckla en låtsad fömekelse af kronan, den han
sade sig ingalunda hafva eftersträfvat. Sigismund
sparade icke på löften om verksam hjelp åt sina
trogna finnar, och orubbliga stodo hans finska
anhängare, om de än stundom låtsade någon
under-gifvenhet emot hertig Carl.
Arvid Eriksson Stålarm uppehöll modigt
konungens sak, och var alltid villig och redo till
hvarje företag, som kundo befrämja den. Ifrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
