Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne och sade blott: ’’Kära mor, tala ej sä der
ohyggligt, niir jag frågar ora herr Erik.”
Ah hå, herr Erik, herr Erik, honom går
ingen nöd uppå. Han var den ende, som lindrade
fiingelset för min lille gosse, han var god mot
min Bengt, honom skall intet ondt få komma vid,
nej nej, icke låter Annika sina vänner komma till
skada, nehej, hvarken herrar eller kreatur. Ah
håh, god var han alltid mot gamla Annika;
frågade niir han mötte mig på gatan, och fast
många hörde det, så frågade han: ”Nå, mor Annika,
hur är det med er, behöfver ni något?” Nehej,
herr riddare, svarade jag och neg, nehej, herr
riddare, i dag behöfver jag ingenting. Ånej, ånej
icke skall något ondt få ske honom.”
Sigrid hade dragit sig undan i det andra
rummet. Henne syntes Annikas beteende stöta på
signeri, och hon ville dermed intet ha att göra.
Men nu stnltade gumman fram till henne och
sade: "Ah hå, fager jungfrun sitter hemma och
aktar sina fina kinder, och låter hertigen knoppa
sin far.”
Sigrid såg förskriickt på gumman och
svarade, nästan omedvetet: ”Ack, om jag dock kunde
vara hos honom helst, det Vore dock en tröst.”
”Ah hå, kan inte dottern hjelpa sin far? I
hennes ögon står, att hon kan. I natt vandrar
gumman till Åbo; hon går för att se sin hiimd,
för att se blod! Och den unga vill ej gå samma
väg, för att skona sin fars blod. Hi hi hi.”
(iumman hade uttalat, livad ej Sigrid ens
klart vågat t inka. JIod ville till Abo, att begära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
