Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåd för sin far. Hon hade lyckats en gång. ack,
skulle hon väl kunna hoppas att lyckas en gång
till! Och skulle hennes mor tillåta henne denna
vågade färd? Omöjligt, hon hade ju ej ens sjelf
sluppit fram och skulle i alla fall otvifvelaktigt
anse sig sjelf vida mer passande, än Sigrid, att
försöka få tala vid hertigen. Sigrid, åter, anade
att fru Metta skulle förderfva all möjlighet att
vinna nåd, om hon ännu komme att göra något
försök i den vägen. Sigrid kände huru fåfängt
andra fruar hos hertigen försfckt, att få ens
begära nåd för sina män; huru hårdt de blifvit
af-visade. Men huru skulle hon sjelf kunna hoppas
att vinna något för sin far? Huru skulle hon ens
kunna komma till Åbo?
Tusende tankar svärmade i Sigrids hufvud.
Natten kom och hennes pulsar, som eljest slogo
så lugnt, bultade nu som i brännande feber. Hon
kunde ej frigöra sig från det intryck, gummans
ord gjort på henne. Kunde Annika verkligen se
längre, än andra menniskor? Vore det möjligt
att Sigrid skulle knnna göra något för sin far?
Hon hade så ofta blifvit beskylld för att vara för
mycket stillsam, för mycket rädd att framträda;
var hennes tvekan nu endast en sådan yttring af
hennes allt för tillbakadragna sinne? Och hon
visste dock med sig sjelf, att hon icke skulle
ryggat tillbaka, om hon med sitt lif kunnat återköpa
sin fader. Den vanligen så tysta och stilla flickan
vandrade nu omkring i oro, och det märktes grannt.
att om hon än vanligen syntes mera vara sin fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
