- Project Runeberg -  Den röde guden /
38

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den röde Guden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

len. Men vilken skräll! Den var mjuk som en
samfälld sång av alla dyrbara metaller. Ärkeänglar talade
i den; den var mera storartat skön än alla andra ljud,
den var mättad med visdomen hos övermänniskorna
på andra solars planeter, den var Guds röst, förförisk
och befallande. Och hur underbar var inte denna
metall från världsrymden! Bassett såg med egna ögon
färgerna förvandla sig till ljud, tills hela den synliga
ytan av den väldiga kitteln myllrade och skälvde och
ångade av ljud eller färg, han visste inte vilketdera.
I detta ögonblick voro alla luckor i materiens enhet
fyllda för honom, kraftens och materiens
sammansmältning och övergång i varandra hade ej längre
några hemligheter för honom.

Tiden gick. Bassett väcktes slutligen ur sin extas
genom en otålig åtbörd av Ngurn. Han hade
alldeles glömt den gamle medicinmannen. En
blixtsnabb idé kom Bassett att skratta till hest. Hans
bössa låg bredvid honom på båren. Allt vad han
hade att göra var att rikta mynningen mot sin
tinning och trycka av så att hans huvud flög i spillror.

Men varför bedra honom? lydde Bassetts nästa tanke.
Gamle Ngurn var en huvudjägare, en människoätare,
lika mycket apa som människa, men han hade i alla
fall, så godt han förstod, spelat ett ärligt spel. Ngurn
var ett slags primitiv representant för etik,
löftestrohet, hänsyn och humanitet. Nej, avgjorde Bassett,
det skulle vara stor synd och en vanhederlig handling
att lura den gamle i sista stunden. Hans huvud var
Ngurns, och Ngurn skulle få röka in det.

Bassett lyfte upp handen till signal, böjde sig
framåt, som överenskommet var, så att han blottade den

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeguden/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free