Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyra prinsessa lät mig undergå, och själv var hon
alltid ett lockande, tjusande löfte som gled undan för
mig. För hennes skull fick jag göra bekantskap med
allt det älskogens inferno som Dante aldrig hade en
aning om. Å, sådana tropiska nätter! Dessa
svindlande tropiska nätter under palmträden, då havet
dånade i fjärran med ett smäktande sus som från någon
underbar snäcka, då hon, min prinsessa, var nära att
smälta för glöden av min trånad och hennes skratt,
som lät som då man stryker med blommor och
rosenknoppar över silversträngar, nästan drev upp mitt
kärleksraseri till vansinne.
»Det var genom mina brottningar med Talofas
kämpar som jag först intresserade henne. Det var
genom mina simmarbragder jag väckte henne. Och det
var genom en särskild simmarbragd jag tilltvingade
mig av henne något mer än behagsjuka leenden och
den låtsade tillbakadragenhetens skygga rodnad.
»Vi fångade bläckfiskar den dagen ute på
korallrevet — ni vet nog hur det går till, man dyker ner
utmed revets vägg, fem tio famnar, hur djupt som
helst och sticker in sin bläckfiskkäpp i alla de hål
och fördjupningar i korellen där man kan tänka sig
att bläckfiskar hålla till. Käppen är kanske bara en
fot lång, tillspetsad i bägge ändarna, man håller den
tvärs framför sig i handen, och nu gäller det att reta
en halvsovande bläckfisk tills han slår sina fångarmar
om både hand, käpp och arm. Då har man honom
och kommer upp till ytan med honom och biter
honom i huvudet, som sitter i midten, och slänger
honom i den väntande kanoten. — Och tänk att jag
vågade göra detta!»
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
