Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 9—10
RÖSTRÄTT FÖR KYIHKOR
5
Kvinnorösträttens riksdagshistoria.
År 1905 blev vad rösträttsfrågans
behandling i riksdagen beträffar i mångt
och mycket ett upprepande av vad som
hände år 1904. K. M:ts proposition till
lösning av männens rösträttsfråga
överensstämde i huvudsak med 1904
års, och grundade sig liksom den på de
proportionella valen. De frisinnade
förenade sig om en motion med
majoritetsval, och en mängd motioner med
ändringar och modifikationer av olika
slag förekommo. Men kamrarna kunde
lika litet då som året förut enas om
något beslut.
Hr Sjöcrona kom i Första kammaren
åter med en motion, som gick ut på ett
500-kronors skattestreck, och som
medgav kvinnor rösträtt till Andra
kammaren. Hr Lindhagen förnyade också
sin motion till förmån för kvinnans
rösträtt och hemställde:
"att riksdagen ville i skrivelse till K.
M:t anhålla, det K. M:t täcktes låta
särskilt utreda frågan om beredandet av
rösträtt jämväl åt kvinnor vid val till
riksdagens Andra kammare samt
därefter för riksdagen framlägga förslag i
ämnet".
Denna gång var motionen
undertecknad av ytterligare 57 medlemmar. I
motiveringen polemiserade hr
Lindhagen mot konstitutionsutskottet av år
1904, som väl ansett att spörsmålet om
kvinnans rösträtt borde beaktas, men
ändå ej ville vara med om frågans
upptagande i sammanhang med männens
rösträttsfråga för att denna inte
därigenom skulle försvåras, i det att han
påpekade, att det även då blott
begärdes en utredning av den kvinnliga
rösträttsfrågan och ett förslag en gång
framdeles, vilket väl ej kunde försvåra
männens rösträttsfråga, även om
frågan upptages i sammanhang med
denna. Men utskottsmajoriteten var inte
medgörligare nu heller. Den hyste
allvarliga betänkligheter mot medgivande
åt kvinnor av politisk valrätt, men
kunde dock icke bestrida att frågan
förtjänade att noggrannt prövas. "Ut-
Av Gulli Petrini.
IV. 1905 års motioner.
skottet vill härmed endast", hette det,
"gentemot motionärernas uppfattning
om kvinnans rätt i förevarande
avseende såsom sin mening framhålla, att
samhällets bästa allena bör vara den
bestämmande normen vid bedömandet
av frågan om, vilka
samhällsmedlemmar böra tillerkännas politisk rösträtt."
Vidare tyckte utskottet inte att kravet
på politisk rösträtt för kvinnor vunnit
någon allmännare anslutning bland
kvinnorna själva och utskottet ville
fortfarande inte försvåra männens
rösträttsfråga utan tvärtom först se
verkningarna av männens utsträckta
rösträtt.
Likaledes påpekades, att andra
länder, som förete med våra närmast
likartade samfundsförhållanden, ännu icke
funnit anledning att tillerkänna
kvinnor befogenhet att deltaga i det
politiska livets förutsättningar. Utskottet
hemställde därför "att förevarande
motion icke må föranleda till någon
riksdagens åtgärd".
Men utskottet var långt ifrån
enhälligt. Fyra ledamöter från Första
kammaren, hrr Säve, Lars Berg, Carl
Nyström och Rydberg, förenade sig om en
reservation av följande lydelse:
Då de skäl, som av statsrådet och
chefen för justitiedepartementet samt
i enskilda motioner anförts för
rösträttens utsträckning för män vid val till
riksdagens Andra kammare, synas oss
med styrka tala även för medgivande
av rösträtt åt kvinnor, hava vi ansett,
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen ville i skrivelse till K.
M:t anhålla, det K. M:t täcktes låta
särskilt utreda frågan, om och i vilken
utsträckning rösträtt kan böra beredas
jämväl åt kvinnor vid val till
riksdagens Andra kammare samt därefter för
riksdagen framlägga det förslag i
ämnet, vartill utredningen kan giva
anledning.
Fyra ledamöter av Andra
kammaren, hrr af Callerholm, Elowsson,
Bergström och Staaff reserverade sig likaså
och kommo med en något mer
invecklad motivering till en liknande
hemställan. Hr Blomberg reserverade sig
blankt och hr Jonsson mot utskottets
motivering.
Hr Sjöcrona berörde frågan under
den stora rösträttsdebatten i Första
kammaren, sedan hr Hasselroth velat
uppta hr Sjöcronas motion med
uteslutande av orden "och kvinnor" bland
valrättsvillkoren, detta ehuru han
ställde sig sympatisk till förslaget att
medtaga kvinnorna, fast det nu icke vore
lämpligt. Hr Sjöcrona svarade
härtill, att hr Hasselroth lika litet som
utskottet anfört något skäl mot
kvinnorösträtten, varför han härvid ingenting
hade att bemöta och förordade
fortfarande sin motion oförändrad, ehuru
han tydligen inte trodde på dess
framgång. Den föll också utan votering.
Hr Lindhagens motion om utredning
behandlades däremot särskilt, en tid
efteråt, så att detta år åtminstone en
verklig diskussion i frågan förekom.
I Första kammaren fördes den dock
mest av motionens vänner. Hrr Säve,
Gustaf Axel Berg, Carl Nyström och
Wieselgren talade alla för Första
kammarledamöternas reservation. Hr Säve
bemötte utskottet och berättade, huru
han, när han gått hem från det plenum,
där motionen slutbehandlats i
utskottet, sett en gatuscen, som han fäste sig
vid: "Det var en medelålders arbetare,
han var illa klädd, blodig i ansiktet
och halvrusig. En kvinna, sannolikt
hans hustru, höll fast i hans arm, men
han slet sig lös, stapplade över till
andra sidan gatan och in på ett
utskänk-ningsställe. Kvinnan åter, med de
av-magrade ansiktsdragen präglade av ett
svårt lidande, gick sin väg —
antagligen till ett fattigt hem och hungrande
barn. Då stod rösträttsfrågan för mina
ögon och jag tänkte: Är detta den
rättvisa, som man talar så mycket om?
Man vill utsträcka rösträtten till
arbetaren av aktning för hans
människovärde, men man vill icke ge den åt
Det stora flertalet
kvinnor
använda "Singer" symaskiner.
Köp äfven Ni en sådan
och Ni blir belåten.
kvinnan. Då allt kommer omkring,
är hon dock den bättre av de två, och
av dem båda har hon det bästa
omdömet." Han framhöll också att med
demokratiens framsteg kan demagogien
följa. "Det gäller då att samla alla
konserverande krafter för att bevara
grundvalarna för det moderna
samhället. –-Men det skulle vara en god
sak, om de konserverande krafterna, då
den tiden kommer, i kvinnan skaffat
sig en politisk medarbetare och
bundsförvant. Kvinnan är till sin natur
konservativ; hon är sparsammare än
mannen och har mera ordningssinne. Men
nu är det dock sparsamhet och
ordningssinne, som skapa och bevara
egendomen. Kvinnan är mera fäst vid
hemmet än mannen. Men hemmet är
dock en förutsättning för familjen."
Hr Sjöholm yrkade bifall till utskottets
hemställan på de skäl utskottet anfört
och påstod dessutom, att kvinnorna
ytterst sällan använde sin kommunala
rösträtt. Detta påstående bestreds av
ett par av talarna och en av dem
framhöll kvinnornas livliga deltagande i
stadsfullmäktigevalen exempelvis kort
förut i Stockholm. Hr Wieselgren
påpekade, att då kammaren nyligen
bifallit en motion av hr Trygger om en
grundlagsändring, som avsåg att
möjliggöra för kvinnorna tillträdet till
lärda ämbetsplatser, så var det föga kon-
(Professor MONO)
Oöverträffat medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr. 3.—, 5 50, och 10.—.
FRAM SKA PARFYM MAGASIN El
Ho vle veran tör
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Riks Tel. 33 09. Allm. Tel. 311. (KR 476)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
