Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ljus, som nu slocknat...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstodo många diskussioner och bröto sig många olika meningar,
men under några månader enades vi nästan alla i kärleken till
Tolstoi. Envar älskade honom utan tvivel av sina särskilda
orsaker, ty envar återfann sig själv i honom, och för alla var
han en dörr, som öppnade sig mot den omätliga världen, en
uppenbarelse av livet. Överallt omkring oss, i våra familjer,
i våra hemorter väckte den stora rösten från Europas fjärran
gränstrakter samma, stundom helt oväntade genklang. Jag
kommer ihåg min förvåning en gång, då jag hemma i
Nivernais hörde personer, som alls inte intresserade sig för konst
och nästan aldrig läste något, tala om Ivan Iliitschs död med
djup rörelse.
Jag har hos framstående kritici läst, att Tolstoi
hämtat det bästa av sin inspiration från våra romantiker, George
Sand, Victor Hugo.
Bortsett från det osannolika i att Tolstoi skulle rönt
inflytande av George Sand, som han alls inte kunde med,
och utan att förneka det verkliga inflytande, Rousseau och
Stendhal utövat på honom, vill jag framför allt säga, att
man har bra liten aning om Tolstois storhet och den
mäktiga tjusning han utövar, om man tillskriver hans idéer allt.
Den idékrets, inom vilken konsten rör sig, är synnerligen
begränsad. Dess styrka ligger icke i idéerna, utan i det
uttryck konstnären giver åt dem, i det personliga tonfallet,
i den prägel han skänker, i hans livsluft.
Vare sig Tolstois idéer voro lånade eller icke — vi skola
längre fram tala närmare därom —, säkert är, att ingen sådan
röst som hans förr ljudit i Europa. Huru eljest förklara den
skälvning av sinnesrörelse, varmed vi då lyssnade till denna
själens musik, som vi så länge väntat på och som vi behövde?
Det litterära modet påverkade icke vår känsla. De flesta
av oss — så var t. ex. förhållandet med mig — lärde först
sedan vi läst Tolstoi känna Melchior de Vogüés bok om den
ryska romanen, och Vogüés beundran föreföll oss mycket
blek i jämförelse med vår. Han berömde Tolstoi framför
allt ur litterär synpunkt. För oss var det ej nog att beundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
