- Project Runeberg -  Forssell, den siste kopparstickaren, eller en svensk konstnär i utlandet /
29

(1861) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sigillet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

%

Var det åter vinter voro tusende nöjen, som denna
årstid erbjöd, Forssells dagliga sysselsättningar, nar
han efter träget arbete utkom. Ån åkte man kälke,
än pa släda, men Forssells högsta nöje var dock att
åka skridskor, hvaruti han, försedd med en liten, vig
kropp, bestående af nästan endast senor, vann en
ovanlig färdighet. Att antingen vinna seger i kapplöpning
med andra invånare i den lilla staden eller att på
några timmar genom detta behagliga hjelpmedel
komma till Amsterdam och tillbaka, var för honom ett
intet. Ett bland de för honom ljufvaste minnen från
denna hans ungdomstid var da lian en gång slagit
vad med några kamrater att han pä denna väg skulle
na om en slädtrafvare, hvilken var beryktad såsom en

c j **

af de första i sitt slag. Kan gjorde det äfven och
vann vadet, men en blodspottning var följden och han
vågade icke mer förnya detta vågspel.

ilen midt under alla dessa olika nöjen och
sysselsättningar uppdykade dock alltid tvä tankar, hvilka
stredo om herraväldet öfver honom, men som genom
ett sällsamt sammanstötande af omständigheter i en
framtid icke allenast kunde förenas, utan också
under-hjelper hvarandra att hinna det mål, dit han sträfvade.
Det ena var tanken på den ovanligt sköna flicka vi i
förra kapitlet skildrat, ett minne, som följde honom
hvart han gick och ej en gång kunde utplånas genom
umgänget med Pichegru och de krigiska händelser han
i hans sällskap bevittnat.

Men huru få träffa henne, det var här omöjligt;
emedlertid smög lian sig dock då och dä att från sitt
observatorium få kasta en blick pä henne, då systrarne
gingo ut med pensionarerne att taga sig frisk luft.
Dessutom hade han skickligt genom gifta bröder vetat
förskaffa sig underrättelse om hennes namn och
föräldrar och han föresatte sig, blefve han någonsin
bosatt i Amsterdam, att draga nytta deraf.

Den andra tanken, sora uteslutande sysselsatte
Forssell var den att bli gravör, ty dels förekom det
honom mindre lockande att hela sitt lif bli guldsmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rtforssell/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free