Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
förste, som allraförst liörde, allraförst upptecknade, och
först äfven omtalte myten om Sammas, d. v. s. om
Sampo, sådan den förekom, förvarad af den Finska folk-
stammen i ett främmande land 17). Den lyder, ord för
ord, i Svensk öfversättning, som följer:
Väinämöinen den gamle, och Jompainen den un-
ico Sam po t. ex. än i dag är, i en större skala, för sjelfva folket,
och för hela den Finska nationen, d et är am uletten, och talism a-
nen, derem ot — i en m indre skala, (d. v. s. af en m indre bety-
delse) för den enskildta person en , eller för fam iljen. Det hörde
dessutom till sjelfva lefnadsprincipen, eller till forntidens filosofi, att
all visdom skulle hållas hem lig och förborgad, eller förvaras såsom ett
dyrbart arcanum, antingen anförtrodt att enkom bevaras — på v issa
såkallade heliga ställen, eller för att vårdas, och idkas — inom v issa
folkklasser eller prest-k aster. Ibland sådana kunna vi räkna de
Keltiska druiderna, de Egyptiska astrologerna och tecknatydarne, de
Persiske och M ediske m agerna, m. fl. — ej förglöm m andes de Finska
hexm äslarn e och trollkarlarne, nekrom anterna, och andebesvärjarne.
c ) Det var den 30 Augusti 1817, som jag af en gam m al Finn-
käring, benäm nd Maja H enriksdotter Turpiainen, uti sjeltva Säfsen
sock en s kyrkoby, i W eslra Dalarne, uti Konungariket Sverige — ej
blott hörde, utan äfven upptecknade, denna h ögst intressan ta m yt;
ty befolkningen af denna sock en b esto d ännu då af idel Finnar, af
hvilka — en d ast de äldre talte obehindradt sitt Finska m odersm ål,
och det äfven i sjelfva kyrkobyn; ett språk hvilket den uppväxande
generationen redan höll på att förgäta. Utom m ig hade så led es
derma m yt aldrig kom m it till vår kunskap; liksom den, utom m ig,
troligen aldrig erhållit sin förklaring. Jag om talte denna m yt, och
införde den (jem te en latinsk öfversättning deraf) på originalsprå-
ket, m ed bifogad förklaring, i min 1818 i Upsala utgifna D isserta-
tion De proverbiis Fennicis. sid . 10. Gumman berättad e för m ig
dessu tom , äfven bland annat, en historia om „Kalevan tytär,“ nästan
m ed sam m a ord som den finnes anförd af G anander, i hans M ytholo-
gie Fennica, sid . 30. Denna tradition tyck es äfven hafva fortplantat
sig ej blott till den Svenska allm ogen (jem f. Rieh. D ybecks „Runa,"
2:dra Hält. Stockh. 1842, sid . 3) utan förekom m er spår deraf äfven
bland den Danska (enligt Sjöborgs „Nom enklatur för nordiska forn-
lem ningar" 1815, sid . 84).
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
