Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
således äfven här o ly d n a d e n ,21) och den menskliga
d å r sk a p e n , som behöfde tillrättavisas och bestraffas;
hvilka laster (enligt den Finska myten) beröfvade men-
niskan himmelens välsignelse, och beredde om ej hen-
nes egen ofärd, så åtminstone minskade den sällhet hon
möjligen kunnat vinna. Men det var denna gång icke
qvinnans fel; hvilken hos Finnarne, i allmänhet, och i
synnerhet den tiden — spelte en alltför obetydlig och
underordnad ro ll;22) det var ungdomens, den hetlef-
rade och uppbrusande ynglingens. D et är i detta af-
8eende denna myt innebär, bland annat, en ny och
ganska vacker lärdom — hvilken, såsom sådan, knappt
står att finnas i hela Kalevala, nemligen huruledes
ungdomens olydnad, emot ålderdomen, bestraffar sig
sjelf. Icke heller var det nu forskningslusten, nyfi-
kenheten, och vetenskapsbegäret som skulle näpsas —
nej det skall Gud veta! Detta utgör icke Finnarnes
svaga sida; hvarföre ock denna egenskap, eller denna
11 Del. p. 2 5 6 — 258). Denna m yt är så led es hållen i en vida äldre,
och i en vida ädlare och enklare stil, än den som förekom m er i
Kalevala. Ty hvarken b eskrifves här, onöd igtvis, huru Sam m as till-
kom m it, eller tillgången vid d e ss bortröfvande, och förföljande, m . m .
och hvilket allt här ick e hör till saken, såsom förskrifvande sig från
andra härm ed m åhända sam m anhängande sagom innen. Allt nog, då
m an hade, och förvarade, Sam m as — var m an lycklig; m en då
m an förlorade den, var fallet — icke m era detsam m a.
**) Om m an nogare härvid reflekterar, skall m an — vid en
djupare blick, såväl af den enskildla m enniskans, som af de skilda
folk slagen s olika öden — troligen in se, och finna, a lt det egentligen,
och hufvudsakligen är o ly d n a d e n här i verlden, som ej blott är
(och utgör) det största b ro tt; utan hvilket brott, så so m sådant —
äfven m edför, och påkallar, det — största straff.
M) Utan att härpå behöfva åberopa fiere b evis, af hvilka vi
äga ganska m ånga, torde d et göra tillfyllest alt endast, i detta fall,
åberopa ett, nem ligen;
Kuin on peukalo urosta, niin on naista naukiampi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
