Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
troligen rätta betydelsen af ordet Sampo — skola vi
närmare öfvergå till diverse ställen der detta ord,
till m enniskans olycka — icke så m ycket den sinliga eller köttsliga
lusten, eller d. s. k. b egärelsen att olagligen vilja tillegna sig andras
egendom — hvilket då det sk er m ed elst rof, eller såkallade vikinga-
tåg (enligt Skandinavernas åsigt) ansågs, tvärtom , för en ridderlig-
h et; m en ingalunda så, om det sker m edelst ett otillåtligt tillgripande
af hvad som tillhör en annan — och hvilket i det hela är oförenligt m ed
den Finska karakteren, som i detta fall uttalar sig ganska vackert i
det finska folkfilosofem et: loista toisen velinenen, toista toisen vehka-
nenkin. Och att häröfver så led es s k r y t a , eller b r ö s t a s i g , är
oförståndigt, ja otillständigt, och anstår derföre ingen h ederlig m an.
Hvarföre ock följden icke uteblir; ty på brottet följer alltid straffet.
Vidare lär m an sig af denna m yt, att m enniskan sällan är nöjd —
m ed sin lott, eller m ed hvad hon har och äger; utan önskar sig
alltid — något bättre; ty det h eter ju:
Kuin oisi usseem m at soanut!
Eller som Svensken sä g er: m era vill — m era ha. Och äfven
denn a m enniskans egen sk ap är — lika naturlig, som lofvärd; hvilken,
om den å ena sidan oroar henne, och g er henne bekym m er — båtar
den henne (å andra sidan) och för henne ett steg fram åt; hvilket här
är en ny, och ganska lärorikt fram hållen sanning. Och så led es om
naturen än sparsam t här utdelat sina gåfvor, d. v. s. begåfvat o ss
(eller vårt land) en d ast m ed sm å sm ulor af sina rika håfvor, så
böra vi derföre dock icke klaga, och vara m issnöjda, ulan böra vi
vara nöjde och b elåtn e; em edan de — genom vår flit, och vårt
arbete — riktigt använda, kunna m ångdubblas; och derigenom bereda
e n rik välsign else öfver vårt fattiga land. (Kal. 38 Run. p. 300— 314).
■Sådan är nu i allm änhet, enligt vår m ening, uppfattnigen och ten-
d ensen af den här ifrågavarande Sam pom yten. Och vi tro att den,
såsom sådan, skall försvara sin plats.
Hvad sed erm era vidkom m er de båda, skilda, härvid b eg a g -
nad e orden — så är d et naturligt att äfven de ick e kunna vara
utan sin i detta afseen d e egna, och synnerliga, b ety d else. Hvad
så led es nu till en början fö rst vidkom m er d et här förekom m ande
ordet Satim as (hvilket ingalunda är ett dim inutivum af ordet Sampo;
så so m Dr Donner behagat förklara det) så an se v i det vara bildadt
af, eller rättare sagd t — en variation, eller en skild läsart af d et
Finska ordet saam as (eller saam asi) eller rättare sagd t, det är sam m a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
