Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Efter denna förklaring, som tillika derjemte (en-
ligt hvad vi längre fram skola visa) innefattar den
Saloja tihittäm ään.
Suoi kylvi — kanarvat kasvoi,
Norot kylvi — nousi koivut,
Mäet kylvi, nousi m ännyt. —
K ylvi kummut kuusikoiksi,
Karankot — k a ta ik o k si................
D essa verser anträffas ytterm era varierade, spalierade, och beh öri-
gen interpolerade i Kalevala Bun. 2 v. 13— 42 ; der, i stället för
Sämpsä, läses Sam psa; ty vokalerna a och n variera i finskan ofta
m ed hvarandra (Häraf har m an em ellertid tagit sig anledning att i
Kal. 16 R. v. 14 o. ff. dikta det Väinäm öinen sände Sampsa att söka
åt sig skeppsvirke (laivapuita). Enligt Ganander besjunger såled es
skalden, och förklarar här orsaken till, och äfven tillgången vid jor-
den s första fruktbarhet, och vegetation (ett äm ne, hvilkel äfven Sam -
m as-m yten om talar) ett annars — nog djupsinnigt och naturfilosofiskt
äm ne för — en folklradition. Ett äm ne, hvilket här påsättochvis
ingår en d ast såsom en episod i sjelfva m yten om Sam po, eller Sam -
m as; m en utgör ingalunda d e ss betecknade eller filosofiska verlds-
åsigt. Annars hvad sjelva b etyd elsen af det härvid använda ordet
S a m m a s (eller S a m p o ) vidkom m er, så skola vi nu ej derom tvista,
eller bekym ra o ss. Det kan tillsvidare få betyd a, och beteckna,
allt m öjligt, och hvad helst man vill, ty derpå ligger här (till en början)
ingen vigt. Det är endast sjelfva handlingen som här är fråga om ,
och som utgör sjelfva hufvudsaken; och ej de handlande personerna,
ej sakern a, som här om talas, ja — ej ens de skilda orden, som
deri ingå, eller härvid blifvit begagnad e. Ty d elta åter utgör en
helt och hållet skild fråga, i och för sig, som m ed den förra (d. v. s.
m ed sjelfva handlingen) egen tligen har ingenting att skaffa. Ty väl
står den sed nare frågan här ställd i ett sam m anhang m ed den förra;
m en är deraf dock i d et hela taget, eller i ett v isst annat afseen de
— oberoen de. Vi hafva tillförene redan förklarat karakteren af denna
m yt, och b evisat att sjelfva andem eningen deraf är, att visa — det
m enniskan sjelf är orsaken till sin olycka, d. v. s. till det m er eller
m indre lyckliga tillstånd, hvaruti hon vanligen befinner sig ; och detta
förnäm ligast gen om sin o ly d n a d . Här återfinna vi så led es ej m in-
dre den Grekiska än den bibliska traditionen om Pandora och Eva.
Men härvid tillkom m er nu (enligt den Finska m yten) såsom ett nytt skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
