Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
deras gemensamma och ursprungliga betydelse — blif-
vit sammanställda med Sampo, och derpå använda. Att
den skulle mala af sig sjelf, spelar i Finska sagan
ingen hufvudroll; och sjelfva dikten vinner genom
åsidosättandet af denna bild.
Hvad beträffar härledningen från det svenska or-
det stamp, så anmärker Hr Donner att det redan förut
blifvit antydt, att detta ord — enligt de finska ljud-
och språklagarne, öfvergående till finsk form — skulle
heta samp (och icke tam p). Huruvida Finnarne sjelfve
gjort sig någon föreställning om en af sig sjelf ma-
lande qvarn, eller lånat detta af sina grannar, är svårt
att afgöra. 40) Man anträffar en sådan uppfattning ej
blott hos Skandinaver och de Tyska folkslagen, utan
äfven lios Kyssar, tillochmed var den hos Rom anie
känd. Äfven i den Mongoliska sagan om Gesar Chan,
talas om ett gyllene berg, på hvilket stod en qvarn,
som malade af sig sjelf (se Schmidt „die Thaten Bogda
Gesser Chans,“ p.97). Äfven i en Estnisk fabel („Vaese-
lapsi käsikivi“) förekommer berättelse om en hand-
qvarn, som malade af sig sjelft; hvilken förborgad i
en kista, gömd under jorden, derifrån blef af ett fader-
och moderlöst barn bortförd, förmedelst en livit häst
(se Kreutzwald „Esti raliva jutud“ p. 43). L ö w e , vid
sin öfversättning af denna fabel, tycker sig häruti
finna en svag erinran om Sampo (Estn. Mährchen, s. 80).
Härefter resonerar Förf. vidt och bredt om den
kamp och strid, som enligt hans tanke (rättare — en-
ligt hans fantasi) blifvit förd emellan Pohjola och Kale-
io) Del syn es m ig som Dr Donner redan skrifvil så m ycket
om denna »qvarnliistoria» (liksom förut om >lam burdibaseni) sä att
hälften deraf redan kunde vara nog, helst (enligt vår tanke) resu l-
tatet af alltsam m ans är, och blir, en galim atias; hvarföre vi äfven
öfverhoppat det m esta af d essa till ingenting ledande resonem an ger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
