Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 1. Invandringen - 2. Förföljelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 LITET HISTORIA.
i vissa fall en ganska vidsträckt makt. Så t. ex. egde de
rätt att utan dom och ransakning låta afrätta skogsstrykare,
röfvare och grofva förbrytare som ertappades på bar ger-
ning. ") Vidare tillade regeringen: »att om några finska
torpare funnos hvilka erna förblifva bofasta och ega för-
måga att till landets och kronans gagn förbättra torpet, så,
på det att kronan icke någon ränta mista må af de andra
torpen som det lösa parti rymma måste, kunnen I dem bol-
bysbönderna tillslå och utlagorna fordra». I slutorden är
regeringen mer radikal. »Eftersom finnarne ej stå att
öfvertala att begifva sig till städerna, utan vilja förblifva
i skogarne, så kunnen I låta de gamla och allenast en be-=.
sitta hemmanet, och alla de andra flytta till städerna att
der sitt handtverk drifva. Och hvilken det icke vill eller
kan göra, den må när utskrifning blifver tagas till knekt,
och han som på hemmanet sitter kola åt honom som handt-
verket i staden drifver.»
2. Förföljelsen.
Från och med denna tid blifver en fortsatt vistelse i
Sverige mycket svår för finnarne. Ja, man kan säga, att
med 1637 begynner förföljersernas tid. De svenska bön-
derna, som tyckte, att finntorparene »sutto deras bolbyar
för när och gjorde dem märkelig intrång och skada» —
såsom den vanliga klagovisan lydde — försökte på allt sätt
att få dem vräkta. Om finnen hade sitt kungliga fastebref
i behåll, fick han i de flesta fall kvarstanna på torpet; men
om detta hade förkommit, eller om torpet blifvit anlagdt
utan tillstånd, fördrefs han utan förbarmande, så vida nem-
ligen lagens väktare deri lyckades.
Och detta var ej alltid fallet, ty finnen försvarade sig
och sin jordtorfva. Den trögtänkte, envise mannen, som
+) C. T. Odhners »Drottning Kristinas förmyndare», sid. 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
