Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 5. En finnarnes vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 LITET HISTORIA.
Att denna tidpunkt inträffade långt tidigare än den
säkerligen eljes skulle ha gjort, derför hafva de till största
delen att tacka finske studenten K. A. Gottlund.
Åren 1817—1821 uppsökte han sina bortglömda lands-
män i deras hem. Hvad han der såg upprörde hans känslor.
Liflig och kraftfull, beslöt han söka förbättra deras ställning
så långt hans förmåga sträckte sig, och denna var sanner-
ligen icke liten. Genom tal och skrift väckte han så väl
dåvarande kronprinsen Oskars som allmänhetens intresse för
finnarnes sak, och följden blef, att år 1830 pastor Emanuel
Bransell, en dugande man, utnämdes till predikant i Finn-
skogarne, och staten anslog medel till uppbyggande af tre
kyrkor, hufvudsakligast för finnbefolkningen.
Sjelf skaffade Gottlund böcker på finska språket och
utdelade dem ymnigt, på samma gång han lärde många att
läsa, bland dem ett par intelligenta finngossar. Dessa med-
tog han till Stockholm och vidare till Upsala, der de blefvo
studenter, hvarpå han sände dem till svenska och norska
finnskogarne för att undervisa sina landsmän.
Gottlund umgicks med planen att göra finnarne i kyrk-
ligt, och i vissa fall äfven i rättsligt hänseende, med bibe-
hållande af finska språket, till fristående församlingar. Att
denna plan icke kunde gillas af svenskarne, var naturligt,
och en del ansågo Gottlund af ryssarne utsänd för att förena
den numera talrika finnbefolkningen med moderlandet. Gott-
lund sågs derför af många med misstro; andra deremot upp-
togo hans meddelanden om finnarne med välvilja och efter-
tanke, och med bortseende från hans ungdomsifver rörande
finnarnes isolering, upptogo de hans planer i så måtto, att
de arbetade för finnarnes likställighet med svenskarne.
Bland dessa män voro landshöfding Wingård och pastor
Lindberg i Arvika.
Från början af 1840-talet, då kyrkorna i Norra och
Södra Finnskoga, Lekvattnet och Bogen blefvo färdiga och
Guds ord förkunnades för de fattiga finnarne, har deras
framåtskridande fortgått med otrolig raskhet på de svenska
skogarne, och samtidigt följde äfven för de i Norge bosatta
finnarne en lika omfattande förändring till det bättre. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
