Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 2. Anti och Pecka på färd till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 ÖRJAN KAJLAND OCH LANS POJKAR.
2. Anti och Pecka på färd till Sverige.
Gossarnes färd mot söder gick raskt. Man bytte om
hästar och körde friskt på. Efter några timmar blef den
utlofvade rasten, och nu befalldes pojkarne att vara ryttarne
behjelpliga med att se till, fodra och vattna hästarna.
»Söka ni rymma, bli ni skjutna, äro ni raska och på-
passliga, får ni mat,» sade karlen som gripit dem, »och äro
ni dåsiga och lipa, få ni stryk; hören det en gång för alla!»
Till ryttarne ropade han: »håll ögonen på pojkarne oeh
sänd dem till mig, då hästarna äro fodrade.»
Så skedde. När gossarne infunno sig i väbelns kvarter,
fingo de mat och tillsades att sedan passa upp på ryttarne,
som hade sitt kvarter i samma gård. Anti, som snart sändes
ut efter vatten, tänkte genast begifva sig åstad efter för-
äldrarne, men drog sig hastigt tillbaka, då han märkte, att
flere ryttare bevakade gården. Så snart gossarne kunde
meddela sig med hvarandra, afhandlades planer för rym;
ning. Här kunde det ej ske; men att det skulle ske så
snart tillfälle gafs var besluten sak.
Ett sådant tillfälle lät vänta på sig, och allt längre
och längre. kommo de ur sin kosa. Det bar jemt åt söder,
och nu hade de fått veta, att hästarna skulle aflemnas i
Åbo der Stålarm samlade trupper för konung Sigismund,
som man trodde, mot hertig Karl. Vid framkomsten till
Åbo, erforo de hvad som der ej längre var någon hemlighet,
att finnarne skulle öfverföras till Sverige. Denna under-
rättelse mottogs af gossarne med glädje, och alla rymnings-
planer öfvergåfvos. De hoppades få följa med öfver hafvet,
och en gång väl iSverige, skulle ingenting kunna afhålla
dem från att söka sig fram till Malmberget, ja, kanske till
och med före sina anförvandter.
Lyckliga vid denna tanke sökte de ifrigt fullgöra allt
hvad deras herrar ryttare ålade dem. I Åbo syntes dessa
icke särdeles bry sig om att bevaka pojkarne. Rymde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
