Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 9. Åter på vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTER PÅ VANDRING. 91
svenskar. De blefvo derför angenämt öfverraskade då de
sent en kväll strax norr om Dalby kyrka tilltalades af en
skidlöpande finne. Snart fingo de veta, att han hette Da-
niel Husken och hade sitt pörte en bit derifrån. De vore
välkomna, om de ville följa med dit. Med glädje mottogo
ynglingarne det välvilliga anbudet, och snart voro de vid
finnens pörte.
Om "deras anförvandter kände Husken ingenting, men
gillade fullkomligt ynglingarnes forskningsplan och upp-
manade dem att fortsätta som de börjat. Finnar skulle de nu
träffa på dels utmed, dels ej långt från elfven, och det var
alldeles säkert, att hade Örjan med sitt sällskap passerat
Klarelfven, skulle de finna något spår efter honom, hitom
Trysild, dit de blott hade åtta å tio mil.
Med godt hopp lemnade våra spanande den raske och
vänlige Husken och fortsatte färden vidare norr ut. Här
och der anträffades landsmän, men intet spår efter Örjan.
En natt lågo de vid en bullrande fors i en vild trakt. De
kände sig nedstämda, emedan de icke påträffat det finn-
bygge som de hört skulle finnas i trakten, och detta vore
ock det sista man visste vara bebygdt af finnar. Län-
gre mot norr och öster vidtoge de nakna fjällen, och der
troddes ingen finne ha slagit sig ned. — Litet sorgsna bör-
jade ynglingarne sin färd följande morgon, men lifvades
snart derigenom att de påträffade skidspår och inom kort
äfven finnbygget.
Der mottogos de af hundskall, och strax derpå visade
sig nybyggaren. Han var beväpnad med yxa och intog
en hotande och afvaktande ställning. Det liknade sig till
strid, ty Racki och finnens hund voro redan i handgemäng.
Några ord från Pecka återkallade Racki, och då finnen
hörde sitt hemlands språk, klarnade hans ansigte.
Han mottog ynglingarne vänligt och bad dem vara väl-
komna till »Soumen niemi» Björkudden, nuvarande Luttenäs,
och gamle Peckelan. Om Örjan visste han ingenting, men
bad gossarne: stanna någon tid hos honom; han väntade
hem en son, som bodde vesterut; måhända kunde han veta
något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
