Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 16. Lyckligt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
och rusade på honom. Dennes kula hejdade några ögonblick
björnens anlopp. Denna tid begagnade Örjan till att kasta
sig bakom en skyddande fura. Eburu synbarligen svårt
sårad, gjorde dock björnen oförtöfvadt ett nytt anfall; men
nu hade Hejki skyndat fram och mottog vilddjuret med
spjutet. En häftig strid uppstod, när björn och jägare
trängde på hvarandra. och segern var ett ögonblick oviss,
då ett hugg af Örjans yxa klöf björnens breda skalle och
han ögonblickligt segnade ned. Segern var vunnen!
Snart framskyndade Mattu med barnen, och man be-
skådade sitt byte. Det var ett kolossalt djur, hvars make
karlarne icke skådat. Men finnarne voro icke ensamma här
i skogen: björnen hade fere friska sår efter kulor. Man
häpnade och såg oroligt på hvarandra, och ögonblicket der-
efter framträdde tvenne karlar ledande en hund i band.
Äfven dessa häpnade då de fingo se de resliga, lång-
håriga och skinnklädda finnarne. Dessa märkte genast,
att de nykomne voro beväpnade med bössor; likaså märkte
dessa, att de här träffat på främlingar. Den äldre af sven-
skarne bröt tystnaden med en fråga, om främlingarne vore
finnar; sedan frågan bejakats sade han sig känna några
finnar som bodde några mil öster från honom i Mangskogen.
»Det är vänliga och raska menniskor, och det är nog ni
med,» tillade han med vanlig vermländsk godmodighet och
såg öppet och ärligt på våra finnar. »Jaså!» sade han gladt,
vändande sig till björnen, »ligger du der, ditt odjur! Gud
vare lof! Det är ni som dödat honom, och det skall ni
hafva tack för så länge Matts Bryntesson lefver, ty det må
ni veta, att den björnen har varit en styggelse för oss Trä-
skogsbönder i flere år, och för mig stackare har han dödat
snart sagdt all min boskap. Förra veckan slog han alla
mina ungnöt, och då beslöt jag döda honom eller sätta
lifvet till. Nu har Per här, grannen min, och jag jagat
honom i fem dagar. Ännu en gång, säger jag: Gud vare
lof och tack för att ni dödat besten!»
Dermed gick han fram och räckte alla, till och med
barnen, sin hand, och så gjorde hans kamrat med. Verm-
ländingarne hade redan före handslaget lagt bort sina
gevär, och nu lade äfven finnarne bort sina vapen. De
= FLÖDE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
