Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 20. Bäfverjägarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÄFVERJÄGARNE. 161
Några timmar derefter sutto båda vid en flammande
stockeld, ifrigt språkande med de främmande karlarne. Det
var gamla bekanta: gubben Peckelan från Björkudden och
hans son. De hade varit vid en nedanför belägen sjö och
fiskat. Nu hade de med otroligt arbete dragit sin båt upp-
för strömmen för att fiska i den öfre sjön och blifvit rik-
ligen belönade. De voro glada att ha träffat på sina unge
landsmän. Dessa berättade nu om sitt lif sedan de lemnat
det gästfria Björkudden. Då de slutat, föreslogo de Pecke-
lankarlarne att taga sin bostad hos dem i störhuset under
den tid de uppeböllo sig vid sjön. Dertill voro de genast
villiga, och så följdes man åt ut till holmen. Gubben Pecke-
lan fann platsen väl vald för fiske och jagt, men för ett
blifvande nybygge dugde den deremot icke. Han lyck-
önskade gossarne till deras björnjagt och besåg de grinande
björnkranierna, som nu voro uppspikade på en slät och hög
furustam.
Vid åsynen af deras skinnpacke föll han i förvåning.
För den skulle de få mycket penningar, om de förde den till
Norge. Det vore långt bättre än att sälja skinnen i Sverige.
De borde sjelfva nästa vinter föra dem dit. Sjelf ämnade
han sig dit, och då kunde de följas åt.
Då de skildes åt, bad han en af dem följa sig, så ville
han gifva dem litet mjöl, hvaraf de länge varit i saknad
Som anbudet kom i sista stund, beslöts att en af dem skulle
komma efter. Ja, det kunde vara lika bra. De behöfde
blott följa vattnet utefter, ty det var samma elf som utföll
vid torpet der Peckelan bodde.
Man rådgjorde nu om hvilkendera skulle hämta mjölet,
eller om de borde följas åt. Pecka hade ingen lust för
färden, och dessutom borde bäfverfällorna tillses. Anti
borde derför företaga resan ensam, Han var också hågad
derför. Pecka tyckte, att han borde taga med sig något salt
renkött och björnfläsk att lemna i utbyte mot mjölet. Ja,
den tanken var god, tyckte Anti. Han gick nu för att
hämta köttet, som fortfarande förvarades i furan vid deras
förra bostad uppe i fjället.
Pecka ville gå med för att se sig om deruppe på höj-
den. Komna inemot den gamla kojan, skildes de åt: Anti
Schröder, 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
