Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 20. Bäfverjägarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
bittida sysselsatta med att uppsätta och vittja sina fällor,
och Anti hade ur sitt hemlighetsfulla bylte, till Peckas
stora förvåning, framtagit och hopsatt ett par slagjern eller
saxar, dem han under sin vistelse hos dalbonden förfärdi-
gat. Det var hemligheten som fader Daniel i Peckafallet
förtrott honom. Nu skulle de nedsänkas i vattnet, der
bäfrarne hade in- och utgången från sina hus.
Försök anställdes genast och kröntes med stor fram-
gång. Tre bäfrar fångades kort efter hvarandra. Men de
andra blefvo nu försiktiga. Man fyttade slagjernen från
hus till hus och lyckades äfven allt emellanåt, till mycken
fröjd för båda jägarne. Så lade man dem i bäfrarnes vägar
i skogen och gjorde äfven der, liksom i de gamla stock-
fällorna, god fångst. Skinnpackan ökades, gallpåsarne lika-
så, men arbetet fortgick alltjemt, ty de listiga djuren und-
veko försåten och togo sig nya vägar. Men äfven jägarnes
erfarenbet och skarpsinnighet ökades, och så fortgick fång-
sten.
Allt emellanåt var man tvungen att fiska och se om
de snaror man utsatt för fåglar.
Så flydde våren sin kos, sommaren inträdde, och med
den upphörde all fågelfångst. Bäfrarne gjorde längre ut-
flykter, hvarigenom äfven den fångsten minskades, och yng-
lingarne fingo godt om tid. Så hade de en dag gått upp
på fjälltoppen för att se sig om i den klara morgonluften,
då de varsnade en lätt blå rök på andra sidan sjön. Hvem
kunde ha uppgjort den? Kort derefter sågo de en båt med
karlar lemna stranden 1i närheten af elden och ro ut på
sjön.
»Anti,» sade Pecka, »vi måste ha reda på hvad detta
är för menniskor. Vi måste smyga oss in på dem. Som du
mins, varnade oss gamle Per för Limafolket. Måhända har
vår rök förrådt oss!» ;
» Nej, Pecka, det tror jag ej. Röken från vårt störhus
är redan skingrad då den kommer ut; träden omkring oss
på bolmen äro höga, och jag tror derför inte, att de varsnat
den.» — »Låtom oss då gå omkring sjön och se hvad detta
är för folk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
