Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 23. Bogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOGEN. 175
kreaturen. Hon hade några dagar varit kvar hos finnarne,
till Mattus fröjd och nytta; ty under den tid Mattu var
sysselsatt med att tämja boskapen och vänja dem vid trakten
hade Brita tillsett Mattus sistfödde. Innan karlarne inträdde
i kojan, hade Örjan meddelat ynglingarne barnens död och
varnat dem för att spörja Mattu efter dem.
Sedan Mattu lagat åt de många karlarne en efter för-
hållandena riklig måltid, slog man sig ned utanför kojan, och
nu berättade ynglingarne sina öden under den långa skils-
messan. När de slutat sin berättelse, framtogo de och lem-
nade fader Örjan de penningar de förtjenat. Denne satt
länge tyst, så hopknäppte han sina grofva händer och sade:
»’Tacka Gud!»
Gossarne, som Mattu ännu kallade dem, togo nu fram
åtskilliga småsaker som de medfördt från Norge och nu
öfverlemnade till de hemmavarande. Gåfvorna voro unge-
fär enahanda med dem Örjan gifvit Mattu vid sin återkomst
från »kungsfärden», men mycket mer omvexlande, ty utom
yxor och knifvar medförde Pecka sågblad, hyfveltänder och
annan snickarredskap och Anti en hel del smidesverktyg,
och slutligen kommo äfven bösspipan och hundvalparne
fram. Då blef fröjden stor. Äfven Hejki skulle få bössa,
försäkrade Anti. Han skulle snart göra den i ordning, och
hundarne skulle de inöfva, så det skulle aldrig bli svält vid
Bogen.
Så jublade man och pratade hela aftonen, tills yng-
lingarne bådo Örjan berätta, huru tiden gått för honom.
Båda läto undfalla sig hämndfulla ord mot dem som bränt
deras hus och sved, samt önskade de varit tillstädes, men
Mattu lyckönskade dem att det var som det var.
Under några dagar blef intet väsentligt uträttadt vid
Bogen, ty man hade för mycket att tala om. Man beslöt
sig dock snart för att börja med uppbyggandet af hu-
sen. Vid rådplägningen om hvilket borde byggas först var
man af olika mening. Mattu ville hafva ladugården, kar-
larne pörtet. Mattu segrade, och man började hugga och
framdraga virke till ladugård. Kreaturen stodo nattetid
under bar himmel; deras skydd var endast en hastigt upp-
förd stånggård. Mattu var orolig, men karlarne, obekym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
