Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 23. Bogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
barnen blifvit nedsatta i grafven, återvände karlarne till
Mattu och jordkojan. Nu kommo dagar af saknad och ar-
bete, tills Mattu då snön smält och bäckarne brusade skänkte
Örjan en son. Mod och förtröstan efterföljde den förra
nedslagenheten, och raskt föllo träden till den första sveden
vid det nya hemmet.
I sinom tid återvände Örjan till socknen, fick barnen
begrafna, sedlarne granskade och presten betald, hvarpå
han hämtade sina kreatur hos sina vänner i Träskog. Han
och Hejki voro nu sysselsatta med att fälla träden på
sveden.
Då hörde de en dag Mattu ropa och undrade hvad orsaken
kunde vara att hon hemkom denna tid, då hon rustat sig
att valla ända till middagen. I väntan att få se henne
framkomma ur skogen läto de yxorna hvila. Men voro de
undrande förut, blefvo de det ännu mer, då de sågo tvenne
resliga karlar med tunga bördor framträda i Mattus säll-
skap. De gingo fram mot Örjan och Hejki, då Anti skyn-
dade före de andra och sade: »Gud signe er, far!»
Örjan stod ett ögonblick alldeles tyst; derpå räckte
han sonen sin hand, under det hans ögon blefvo fuktiga,
och sade: »Jag höll nära på att icke känna igen dig; och
Pecka, hvad du blifvit lång!» tillade han. »Men, kära
gossar, så ni se ut: i tröjor och röda topplufvor!» — »God
dag, pojkar!» sade " Hejki, öfverlycklig då han såg deras
grofva och ståtliga gestalter. »Nu är roligt att lefva i den
svenska skog, och bössor och hund hafva ni ock. Har du
tänkt dig något sådant, Örjan?»
»Nej,» sade denne; »låt oss hvila för i dag, Hejki; vi
få hjelp nu med Bogen,» skrattade han. »Vet ni, gossar:
jag och hela sveden ha fått nytt namn!» Och så berättade
han, att de svenska bönderna, som hade svårt för att minnas
namnet Kajland, sins emellan kallade honom Bogen, till
åminnelse af deras första sammanträffande, då Örjan dödade
björnen och ej fordrade mer för den bragden än bogen,
»och Bogen heter min koja. Det är början. Jag tror nu
den skall växa till en hel kropp. Låt oss gå in, Mattul»
Då karlarne kommo in, satt der en ung kvinna. Det
var Matts i Träskog syster, som följt Örjan till kojan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
