Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 26. Utför forsarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTFÖR FORSARNE. 195
öfverraskad af att se flickan så långt från hemmet. »Hvad
nu, Karna?» frågade han; »hur är med Anti, är det något
som händt honom, Karna?» — »Ja,» sade hon, »han har
sändt mig hit för att bedja dig Pecka komma hem nu
strax; det är visst något mycket glädjande han har att säga
dig, ty jag hörde honom säga till Lissu en dag då han kom
hem från skogen med en hel börda sten: ’Nu skall Pecka
slippa stryka omkring i skogarne.” Så frågade han mig om
jag ville gå efter dig, om han sade hvar du fans; och det
vet du jag gerna ville.»
»Jag har ock helsningar till dig, Pecka, från far,» sade
den unge Peckelan; »du måste komma till honom, det är
oroligt söder på skogen. Elden har varit lös och bränt
af stora skogssträckor på vestra sidan Klarelfven, och dal-
bykarlarne mena att finnarne satt ut elden. De hafva ta-
lats vid sins emellan, att de borde följas åt att ödelägga
finnarne mellan elfven och gränsen. Finnarne frukta att
de nu, då säden är inne, skola sätta planen i verkställighet.
Far önskar derför du kommer hem, så ni får rådas. Hur
gör du?»
Då Pecka hörde Påfvels budskap förstod han att det
var allvar, hvarför han svarade att han skulle komma. »Då
går jag före hem, emedan jag förstår du behöfver rusta
dig litet, medan Karna hvilar. Tag båten din och åk utför
forsarne; jag lofvar dig att frakta upp den åt dig sedan.»
— »Tack! jag vill för flickans skull göra så. Kom 1 båten,
Karna!»
»Så bra du har det här, Pecka!» sade hon sedan de
kommit till hans koja; »här ville jag våra hos dig, då kunde
jag slippa gå vall, repa löf och skära hö samt mycket annat;
här har du kött och fisk till öfverflöd. Låt mig stanna
här, Pecka.> — »Icke nu, Karna; ät och sof, vi måste snart
begifva oss af.»
På Antis budskap tänkte Pecka icke mycket. Pecke-
lans deremot gaf anledning till många tankar; det var der-
för bäst att skynda på. Också var Pecka färdig efter ett par
timmar, men då sof den stackars trötta Karna, och af med-
lidande ville han ej störa henne, hvarför han tog sig en
stunds hvila sjelf, men länge dröjde han icke med affärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
