- Project Runeberg -  Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Vermlands och Dalarnes skogsbygder /
194

(1893) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström - Tema: Hunting and wildlife, Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 25. Tillbaka i fjällen - 26. Utför forsarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.

med snäckor, af hvilka han medtog till stranden så många
han förmådde bära.

Längre fram mot aftonen finna vi Pecka sysselsatt med
att uppföra en koja. Den bestod blott af ett tak eller rät-
tare ett halft sådant. Så gjordes två väggar af klufna
stockar, och på den öppna sidan lades stockelden. Det var
den ännu i dag af skogsboarne brukliga slogboden. Då den
var färdig lade han sig och sade: »Jag kan ej tro att köpman-
nen skämtade; visst såg han klipsk ut, men det gjorde han
jemt. Lika godt, jag vill stanna och arbeta här en tid, om
ej annat så för mina pojkar Rackis och Tipps skull, ty de äta
snäckor som skulle de få kött. Kan jag få krut och bly
för dem, så mycket bättre; det fins fattiga finnar nog som
behöfva hvad jag får öfver. För öfrigt är här fullt af fisk
och svart af fågel; jag har ju allting bra. Men till ingen
skulle jag säga om detta. Jag måste gräfva ned alla skal,
eljes förstå de, om någon drifver fram här, att snäckorna
duga till något, och så veta de snart hvartill. Ja, så måste
jag göra. Det blir ju stora högar af skal, ty det är ej
många snäckor som hafva perlor.»

Pecka var ihärdig, men då luften blef svalare och jagt-
tiden närmade sig, öfvergaf han perlfisket och drog sig
uppåt fjällen, der nu renarne började skocka sig, hvadan
han återvände till sin holme och upptog renjagten och bäf-
verfångsten.

26. Utför forsarne.

Så satt han en dag hemma då han hörde ett aflägset
rop från andra sidan sjön. Utkommen såg han rök från
samma plats der han träffat gamle Peckelan, och då han
visade sig på stranden, framkom en man och tecknade, att
Pecka borde komma till honom.

Kort derefter var Pecka med båten hos den väntande.
Det var en af de unga Peckelans och Karna. Pecka blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgokajland/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free