Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 29. Anti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
Så vände han sig till storbonden och sade, att Pecka
ville det skulle bli fred mellan bror hans, Anti och honom.
»Fred mellan mig och Anti!» sade han och rätade upp sig;
»åh nej, Pecka; med den saken behöfver du ej göra dig
besvär! Fred mellan Grills, dig och mig, ja det må gå, efter
du nu betalar skatten, men med Anti! Nej du; andra tan-
kar må jag få innan det sker.»
Då Pecka skildes vid Matts, sade denne, att han icke
borde lägga på sinnet hvad storsvensken sagt om förliknin-
gen med Anti. »Laga du att Anti icke söker träffa
storsvensken! Han skall icke söka Anti; dertill är han för
rädd för Wappus trollkonster. Och så är det allt en bra
bit mellan Kymmen och Bortan. Kan du få Anti att. icke
söka tillfälle att träffa storbonden, går det nog bra. Med
Grills och Wappu skall jag tala, ty de vilja nog icke, att
ovänskapen skall bryta ut.»
Då Pecka återkommit till Kymmen hade dit ankom-
mit två strykfinnar, och dem hade Anti tagit i sin tjenst.
De voro alla 1 smedjan sysselsatta med att ställa sina vapen
i ordning.
»Bra du kom, Pecka! Jag har tänkt på att gå till stor-
svensken och betala skatten. Vi bli nu fyra härifrån. Så
gå vi och taga Grills och Hejki med och göra en stackare
af hela storsvensken.» — »Skatten till storsvensken har jag
betalt, Anti; ingen behöfver gå dit för den saken. Jag vill
att du ej tänker på att gå till storsvensken ännu. Jag
ämnar mig bort. Då jag kommer åter skola vi vidare tänka
på eder tvist. Du är nu en förmögen man, Anti, och kan
få din egendom större än de andra finnarnes. Går du till
storbonden med dina karlar, är möjligt du vinner hvad du
tänker på, men huru många äro väl vi finnar emot sven-
skarne! Låt saken, som jag sagt, vara tills jag kommer hit
igen. Du har ju öfvervunnit storsvensken en gång; mera
behöfver du ej. Låt nu saken hvila tills han angriper dig.
Då må du försvara dig, och huru då striden slutar, är det
icke du som brutit friden.»
»Nå ja, icke hade jag tänkt låta saken hvila förrän jag
sett storsvensken kall, och jag begriper ej hvarför jag icke
gjorde det strax; men det sved ej efter slaget då som det
4
RT
NRA RR
RS gr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
