- Project Runeberg -  Från pojk- och gubbåren. Jagt- och fiskehistorier /
19

(1894) [MARC] Author: Gustaf Schröder - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu hör jag våra hundar.» Så teg han, och allt närmare
och närmare kommo våra hundar; men nu kunde det göra
detsamma, ty mörkret hade inträdt, och det var ingen sanno-
likhet att nu träffa en hare, om han också kom efter den
stig der jag stod.

Och liksom för att öfvertyga mig om, att min förmodan
var riktig, kom haren. Jag kunde tydligt nog skymta ho-
nom, sköt på försök, och satte eld på en tändsticka för att
lysa efter honom. Det var emellertid ett onödigt tilltag, ty
nu small det ute på fallet för Kalle, men lika litet som jag
fick han af haren. Nu passade vi på och kopplade hundarne.
Då vi kommo närmare hemmet sammanträffade vi med her-
rarne från Emtervik. De hade, på förslag af Studenten,
försökt åtkomma en hare just 1 skymningen, men miss-

lyckats.
Detta meddelades oss under det vi helsade och hand-
slogos. »Men hvar har ni Studenten? Hallå!» — »Hallå!»

svarade en grof bas; han var redan nere vid gården.

»Nu har han gått hem för att ordna med sexa åt oss,»
trodde Kalle, »»och godt skall det smaka; jag har gnott som
en hund,» sade han. »Och ändå hade du så ondt i benen
då vi drogo åstad!» invände jag. — »Ja visst, men de bli
bättre, blott hundarne få upp,» sade han skrattande, och
deruti instämde vi alla.

På någon sexa hade Studenten icke tänkt; däremot hade
han satt fram stolar omkring ett stort bord, tändt lampan
i taket, satt ljus, glas och konjak på bordet, och så anime-
rade han oss att sitta ned.

Det blef nu en af dessa glada och minnesrika stunder,
som hvarje jägare varit med om: skämt, glada infall och
påminnelser om forna jagter, och så en och annan munter
sång!

Jagtreglerna upplästes nu åter, och så blef val af funk-
tionärer. Följande dag skulle Afrikanaren anföra jagten,
den yngre af Emtervikarne blef fiskal, och den äldre ut-
korades till ”mamma’, det vill säga skulle hafva bestyret
med matsäcken för hela dagen, ty nu skulle vi ej gå hem
till Jägarsalen och äta middag; detta skulle ske i skogen,
och mat skulle vi hafva på skånskt sätt: »möyen mad, god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:36:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpojkgubb/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free