Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter påträffade jag kamraterna, och snart voro vi hemma i
Jägarsalen, der mor redan tändt ljus och brasa.
Sedan vi sexat, drucko vi ett glas med våra vänner
från Emtervik, hvilka beslutit sig för att afresa genast för
att med morgonbåten från Sunne hinna hem i god tid på
dagen.
Med verklig ledsnad skildes vi vid dessa angenäma män
och duktiga jägare, hvilka ökade vår förbindelse till dem
genom att kvarlemna sina hundar till vårt förfogande.
Då våra vänner lemnat oss var det dystert nog i vår
sal, ty Studenten var ännu ej återkommen från sitt besök
hos några vänner längre norr i socknen. Att lägga oss så
tidigt voro vi ej fallna för, hvarför vi sutto och pratade en
stund om dagens jagt. Den hade i vårt tycke varit mycket
treflig. Visserligen var vårt jagtbyte blott åtta harar, men
så hade ock stormen hindrat oss att passa upp så som vi kun-
nat göra vid lugnt väder. Alla hade vi fått skjuta, och vi
hade sålunda all anledning vara glada och belåtna med vår
dag. Morgonen derpå hade vi förhoppning om bättre väder,
ty blåsten hade lugnat sig betydligt mot kvällen, och i
denna förhoppning somnade vi.
Då jag i dagningen inkom 1 Jägarsalen, fann jag der
Studenten i sin säng. Han sof som ett godt barn, och i sam-
råd med August, Afrikanaren, lät jag honom sofva tills vi
rustat litet med dagens matsäck med mera. Men då detta
var gjordt, väcktes han ljudligt. »Skrik inte så förbaskadt,»»
ropade han; »nog hör jag er ändå.» — »Upp med dig!
Nu skola vi till skogs.» — »Ja, gif eder utaf och tag upp,
så kommer jag och skjuter hararne.» Dermed vände han
sig åt väggen. Vi sade honom då, att vi ginge till Löffalla
för att träffa Kalle och jaga deromkring, och så ett välkom-
men efter. »Ja, ja!»
Så skrattade vi och tyckte Studenten var lat. Då vi
kommo ut, sade Afrikanaren: »Ja, han kommer nog snart.
Han känner markerna här bättre än någon annan; du
skall se, han gör nog som han sade: kommer och skjuter
hararne för oss.»
Under vår vandring till Löffalla började hundarne
draga i kopplen, gnissla och ville in i buskarne. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
