Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, det blir nog bättre i morgon,» tröstade vi hvar-
andra; men då dager inträdde morgonen derpå regnade det
ändå värre och luften var så tjock, att vi ej ens kunde se
de närmaste bergen.
Nu förlorade vi hoppet om någon längre tids stadigt
väder, hvarför vi ansågo, att det vore bäst resa hem till
vårt land igen. Johannes tillkallades och åtspordes, om han
ville skjutsa oss till Studentens slägting, presten i Mang-
skog, och då han dertill var villig, började vi packa in våra
mobilier. Afrikanaren protesterade starkt mot vårt beslut
att resa hem; klokare vore att åtfölja honom till Sunne och
der afvakta bättre väder. Men vi ansågo året så långt fram-
skridet, att någon längre tids tjenligt jagtväder icke kunde
påräknas, och vidhöllo vårt beslut. Efter en lång och grund-
lig frukost afreste vi under förhoppning att ännu en gång
få göra en jagttur till dessa marker.
Under hemresan diskuterades naturligtvis lifligt vår jagt.
Mycket talades äfven om hvad det kunde bli för en rik till-
gång på vildt i dessa välbelägna marker, äfvensom om bästa.
sättet att få en god och någorlunda billig bevakning, ty att
något annat icke behöfdes för villebrådets hastiga tillväxt
derom voro vi öfverens. Jag ömmade mest för skogsfågeln,
ty ehuru giller och snaror länge varit förbjudna i Vermland
och Magnus försäkrat mig att sådana ej funnes på skogen,
hade jag påträffat en mängd deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
