Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I okända marker.
Sedan jag blef stadsbo händer det sällan, att jag glöm-
mer tillspörja dem af mina bekanta som bo på landet
om tillgången på vildt i deras ort. De som icke äro jägare
ha vanligen samma svar, att de icke veta det, men tro nog
att vildt fins. De som äro jägare göra nog reda för sig,
och så får jag glädja mig åt deras jagter.
Det fins dock en tredje klass af mina bekanta, de som
varit jägare, men slutat jaga. De äro mina bästa rappor-
törer, ty ehuru de sjelfva icke vilja eller kunna idka jagt,
ligga gamla minnen i dem, och dermed äfven intresset för
jagten. De svara mig, att der och der på deras marker fins
orrar, der tjädrar o. s. v. De flesta bedja mig komma och
se sjelf bur det är, och är det någon som glömmer det,
brukar jag allt emellan göra mig påmind.
Under 1891 års vinter och vår träffade jag ofta nog
tillsammans med en af dem som slutat jaga, hos hvilken
jag varit förut. På min vanliga fråga om han sett någon
fågel under vintern svarade han: »Ja, orrar sitta hoptals
hvar jag far, och tjädrar ser jag ofta vid min stuga.»
»Hvar har du din stuga?»
»Långt upp i skogen, der jag har min timmerdrifning.»
Äfven under våren och på sommaren träffades vi, och
då min vanliga fråga kom, hade han alltid sett tjädrar och
orrar i närheten af stugan, och sista rapporten vid midsom-
martid var, att han sett en kull tjädrar på 8 å 9 ungar,
och hans skogsarbetare såge fågelkullar litet emellan utmed
hans flottled.
»Kan jag få slå mig ned i din stuga under jagttiden?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
