Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad D. förutsagt inträffade. Jag tänker vilöpt inemot
en mil efter skyttar och elgar då D. plötsligt stannade och
sade: »Der nere i elfkröken ligger en ny timmervälta; der
är nog också körare. Stanna!: och så gick han framåt, men
kom strax åter. »Det är som jag tänkte; jag hör körare;
de få ej se oss, kom!:
Vi togo upp i skogen på den sidan om elfven der inga
körare hördes. Så rände vi förbi timmervältan och ned på
elfven igen. Då stannade D. och sade det vore bäst vi rände
af längre söder ut så långt, att vi vore ur hörbåll för tim-
merkörarne och deras huggare. Ty få vi fatt på elgar här
i närheten, så kan ni vara vissa om, att de gå efter elfven
och kanske timmervägarne, och då ha vi snart följe.» Per
var af samma tanke, och så beslöts, att vi skulle gå ifrån
denna trakt.
D. rände nu ifrån elfven och uppför höjden samt vidare
öfver vilda klippkullar, långa mossmarker och genom flera
dalar. Det gick allt jämt framåt tills solen försvann i vester.
Då stannade han på en ås, der vi hade en vidsträckt utsigt.
»Känner du igen dig, Per?» — »Åh ja vars! Skulle jag
icke känna igen mig! Jo då. Der är Fagerberg, och der
är Hoffjället, och mellan oss och dem ha vi Broken; vi ha
ej långt till Fryksdals rå nu.»
zHvad du väl känner marken här, Per! Har du varit
här flera gånger?» — »Nej, blott en gång förr; men då
rände vi här i flera dagar, så nog är jag kunnig här, och
Daniel ändå bättre. Det vore väl rart, om vi icke skola finna
elgar här i morgon,» sade han och såg på D. — »Jo, nog
finna vi elgar.» sade denne, men låt oss finna en lägerplats.»
I närmaste dal funno vi en öppen liten källbäck. Der
stannade vi, tv torra furor, passande för vår natteld, var
godt om. Karlarne afkastade sina säckar, stucko bössorna
i snön,* fattade yxorna, och så ställde de sig en på hvar
sida om en fura och höggo med raska tag. Snart började det
sekelgamla trädet skälfva och darra och föll så med ett väl-
digt brak, så att snö och kvistar yrde vidt omkring. Omedel-
* Elgjägare i den trakten hade alltid bössorna förvarade i hölster
eller fodral af läder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
