Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi följande morgon fått skidorna på, kändes de som
ginge de lättare än föregående dag. Vi voro äfven öfverens
om, att det var mildare luft och blåare himmel; också hade
vi kommit in i gräsmånaden den dagen.
Vår jagtplan var alldeles lik föregående dags: vi hol-
made elgarne, och så skulle två af oss posta. I dag skulle
Per sätta fart i elgarne och Daniel och jag posta. Så följ-
des vi åt till de utsedda hållplatserna. Men nu upptäcktes,
att en elg hade passerat öfver våra spår medan vi varit
borta. Den satte vi efter, ty långt kunde han ej vara före
oss. Efter gårdagens jagt kändes ingen trötthet: det gick
framåt, och det med besked.
Nå kommo vi öfver en ås, och så bar det af utför. Uj,
hvad det gick upp och ned öfver berg och åsar! Elgen
hade hört oss, det sågo vi på spåren, ty han hade fallit i
karrier. Det var tydligt, att vi vunno på honom. Daniel
kastade af sin säck, den skulle Per taga, och snart äfven
tröjan, och jag lät min rock gå samma väg, ty nu ville jag
ej bli efter.
Så kommo vi till elfven och jämn mark, och snart voro
vi vid stranden af sjön Broken. Der, några bösshåll fram-
för oss, sprang elgen i vaggande traf. Det var en ljuflig
syn! Daniel stannade, och jag, nu i full jagtifver, susade
förbi honom och ut på isen.
»Stanna, stanna!» ropade han. Hvad var å färde? »Kom
hit!» sade han. »»Ser ni ej körarne der ute på sjön?» Nej,
dem hade jag ej sett. »Kom hit in i skogen! Det går ej
an att de få se oss. Det var då en satans elg som skulle
ge sig ut på sjön, tvi!»
Då elgen trafvat en stund började han gå fram i sakta
mak mot söder. »Ja, gå du, din kanalje; nu tycker du dig
säker; men ännu är du ej kvitt oss. Anamma, hvad skola
vi nu taga oss till?» frågade han Per, som just nu upp-
hann oss, blossande röd och med drypande bår. Per in-
såg genast, hur det förhöll sig, och svarade: »Ja, det var en
sate till elg! Nu skall ni få se, att han går fram till byg-
den och vi få ingenting af honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
