- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
105

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrée, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andrée 105 Andrée

sig en egen ballong, Svea, med
vilken han företog 9 framgångsrika
luftresor, bl. a. en 1893 från Stockholm
till nyländska skärgården och en 1894
från Göteborg till Gotland på 5
timmar. År 1895 framlade han inför Vet.
akad. en plan att i en medelst
släplinor styrbar ballong utforska n.
polarområdet. Av de 130 000 kr., som
behövdes, ställde Alfred Nobel hälften,
Oscar II och O. Dickson vardera
30 000 kr. till förfogande. Ballongen,
som byggdes av den erfarne franske
ingenjören Henri Lachambre, rymde
omkr. 4 800 kbm gas och fick namnet
Örnen. Från Göteborg förde
fartyget Virgo A. och hans följeslagare
N. Ekholm och N. Strindberg 1896
till Danskön vid Spetsbergen, varifrån
ballongfärden skulle företas. Men på
grund av ogynnsamma vindar måste
resan uppskjutas till följ. år. I st. f.
Ekholm, som dragit sig tillbaka,
medföljde K. Frænkel, när 1897
expeditionen med kanonbåten Svensksund
fraktades till Danskön. Den 11 juli
kl. 13,46 skedde uppstigningen, varvid
genom urgängning släplinornas nedre
delar hakades av, vilket i högsta grad
minskade styrbarheten. Ballongen var
ungefär en timme synlig från
Danskön, Depescher, som med brevduvor och
flytbojar avsänts från luftseglarna,
påträffades undan för undan. Det
senast daterade meddelandet var en
duvpost av den 13 juli, som gav en
positionsbestämning och uppgiften,
att allt var väl. Men sedan visste man
ingenting mer om färdens förlopp.
Flera efterforskningsexpeditioner
utsändes (bl. a. en under ledning av A.
G. Nathorst till Grönland 1899) men
återvände med negativt resultat, och
därefter utbredde sig tystnad över
An-dréemännens öde, tills 22 aug. 1930 ett
meddelande spreds över världen, att
en norsk arktisk expedition med
fartyget Bratvåg under ledning av dr
G. Horn funnit deras sista lägerplats
på Vitön 6 aug. En kompletterande
granskning av fyndplatsen företogs 5—
8 sept. av en sv. expedition med
Isbjörn under ledning av red. K.
Stub-bendorff. Lägret låg på den flacka s.-v.
delen av Vitön, 200 m. från stranden.
Man fann där liken av A. och
Frænkel i expeditionens tält, medan
Strindberg hittades begravd i en bergskreva.
Vidare påträffades väl bevarade delar
av utrustningen, A:s stora dagbok för
tiden 11 juli—2 okt. 1897, hans andra
dagbok (4 % blott delvis läsbara
sidor), Strindbergs almanacka med
anteckningar, 2 observationstabeller för
tiden 15 juli—2 okt. och stenogram
för tiden 21—31 juli, Frankels
meteorologiska journal för tiden 14 juli—
3 okt. samt 3 kartor och skisser av
Strindberg; dessutom tillvaratogos

August Andrée.

flera filmrullar, som voro
framkall-ningsdugliga och gåvo en rad
märkliga bilder från färden. Med stöd av
främst A:s stora dagbok, som med
sin ömsom strikt vetenskapligt
anno-terande, ömsom kärvt skämtande
framställning utgör en bred och
gripande färdskildring, kan man
rekonstruera expeditionens öden efter
starten från Danskön, och en officiell
redogörelse för dem utgavs 1930 av Sv.
sällskapet för antropologi och
geografi under titeln "Med örnen mot
polen". Efter missödet vid starten var
ballongen inte styrbar utan drev
först huvudsakl. mot n.-ö. och sedan i
v. riktning sammanlagt 32 timmar,
varpå en av de återstående
släplinorna fastnade i drivisen, så att
ballongen låg stilla i 13 timmar. Sedan den
kommit loas, började den, svårt
nedtyngd genom isavsättning, åter driva,
nu huvudsakl. mot n.-ö., tills
luftfärden icke längre kunde fortsättas och
man utan missöde landade på drivisen
14 juli kl. 7,19 på 82° 56’ n. br., 29°

52’ ö. lgd. Man hade då varit 65
timmar 33 min. i luften, den dittills
längsta seglatsen i ballongfärdernas
historia. Det mål, som närmast
hägrade, var det österut liggande Frans
Josefs land, där en större depå var
placerad. Med bl. a. tungt packade
slädar, som medförts i ballongen,
strävade de tre männen 22 juli—4
aug. över den svåra drivisen, men det
visade sig därunder på grund av
strömförhållandena omöjligt att
hålla den tänkta riktningen, och 4 aug.
satte de i stället kurs mot de norr om
Nordostlandet (Spetsbergen) belägna
Sjuöarna, där också en depå fanns.
Men då de funno, att de trots de
största ansträngningar genom isdriften
förts 135 km mot s.-s.-ö i st. f. en lika
lång sträcka mot s.-v., som beräknats,
beslöto de 12—13 sept. att övervintra
på drivisen och byggde en snöhydda
på ett isflak. Redan 18 sept. hade de
drivit in under ö. kusten av Vitön
(belägen c:a 80 km ö. om
Nordostlandet), där de stannade till 2 okt., då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free