Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrée, August - Andrée, Elfrida - Andrée, Gösta - Andreen, Andrea - Andreen, Elis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andrée
106
Andreen
Elfrida Andrée.
isflaket brast och hyddan förstördes.
Med de viktigaste delarna av
utrustningen i behåll stego de i land på s.-v.
stranden av Vitön 5 okt. Fastän
belägenheten var svår och de under de
fruktansvärda månaderna på isen
fått sina krafter svårt nedsatta
genom strapatser och även genom
sjukdomar, voro de ännu vid gott mod
men ha efter allt att döma inte hållit
ut längre än 2—3 veckor. Det sista
meddelandet är skrivet av Strindberg
17 okt. — Kistorna med de tre
männens stoft hemfördes från Tromsö
med Svensksund, som 5 okt. 1930
anlände till Stockholm, där konung
Gustaf hälsade dem välkomna på
sv. jord och ärkebiskop N.
Söderblom förrättade jordfästningen i
Storkyrkan. Den 15 dec. 1934 gravsattes
urnorna med polarfararnas aska på
N. kyrkogården, där ett monument
av T. Strindberg restes s. å. På Vitön
uppsatte 1931 en sv.-norsk arktisk
expedition en minnesvård vid
lägerplatsen. Andrée-expeditionens
lämningar ordnades 1934 till ett mus.,
inrymt i Stockholms gamla
observato-riums (Stockholms högskolas
geografiska inst.) ena flygel. I Gränna har
upprättats ett litet andréemuseum.
För medel, influtna genom
försäljningen av boken "Med Örnen mot
polen", upprättades 1930 den av Sv.
sällskapet för antropologi och
geografi förvaltade Andréefonden (c:a
’/, mill. kr.), som har till uppgift att
främja sv. och norsk
fysisk-geogra-fisk forskning. — A. var en märklig
personlighet genom sin förening av
viljekraft, djärvhet och
karaktärsstyrka, genom sin klara intelligens
och sin starkt rationalistiska tro på
teknikens centrala roll i
mänsklighetens framåtskridande. Fastän
planeringen och genomförandet av
polarfärden bedömts olika, kvarstår den
dock som en utomordentligt oförvä-
gen bedrift och som en tidig
förelöpare till 1900-talets stora arktiska
upptäckter. — Ogift. — Litt.: Utom
"Med örnen mot polen", som även
innehåller biografiska kapitel m. m.,
märkes minnesskriften "S. A. A., hans
följeslagare och hans polarfärd, 1896
—1897" (1906). N. B.
Andrée, Elfrida, organist och
tonsättare, f. 19 febr. 1841 i Visby,
† 11 jan. 1929 i Göteborg.
Föräldrar: provinsialläkaren Andreas A.
och Eberhardina Lovisa Lyth. — A.
var 1858—61 elev av bl. a. L. Norman
vid Musikkonservatoriet och
studerade samtidigt harpa för A. E. Pratté
och P. Åhman. Sedermera studerade
hon komposition för N. W. Gade i
Köpenhamn. Sin organistex. (1857)
fick hon avlägga som privatist, då
kvinnliga elever ej mottogos vid
kon-servatoriet. Icke heller kunde hon ss.
kvinna bli organist, och först efter
lagändring 1861 —• oaktat starkt
motstånd från prästerskapet — blev hon
s. å. organist (i Finska kyrkan i
Stockholm, från 1862 även i Franska
reformerta kyrkan). Efter
avlagdtele-grafistex. genomdrev hon även
kvinnors rätt till befattningar vid
Telegrafverket och blev 1865 Sveriges
första kvinnliga telegrafassistent.
Sedan 1867 domkyrkoorganist i
Göteborg, gjorde hon där en verksam
insats i musiklivet bl. a. genom
instiftandet av folkkonserter (1867; intill
hennes död 1929 c:a S00 till antalet).
Hon framträdde som orgel- och
harp-spelare vid konserter och utförde
talangfulla tonsättningar, ss. operan
"Frithiofs saga" till text av Selma
Lagerlöf, orkester- och kammarmusik,
körverk, däribland den uppskattade
balladen "Snöfrid" för soli, kör och
orkester, orgel- och pianoverk samt
sånger. A. blev 1879 led. av Mus. akad.
och erhöll 1895 Litteris et artibus.
— Ogift. P. H. T., G. T.
Andrée, (rö s t a Emil, flygare,
flygplatschef, f. 18 jan. 1899 i
Stockholm. Föräldrar: direktören Emil A.
och Hanna Petree. — Efter
student-ex. 1918 tog A. sitt flygcertifikat
1919 och blev fältflygare 1920. Sistn.
år flög han ensam över Engelska
kanalen, vilket ingen svensk före
honom gjort. Åren 1921—24 studerade
lian i England och Tyskland. För att
slå ett slag för sv. sportflygning flög
lian 12 sept.—24 okt. 1929 ensam på
ett litet Cirrus-Mothplan, Sandvik,
från Barkarby utanför Stockholm till
Kapstaden, en 15 000 km lång
flygfärd, som utfördes i 26 dagsetapper
med en total flygtid på 133 timmar
och 20 minuter. Återfärden måste
avbrytas i Nordafrika. För denna den
första sv. långdistansflygningen
erhöll A. bl. a. Aeroklubbens guldpla-
kett. Sedan 1931 är han chef för
Göteborgs stads flygplats. Han har om
sin afrikaflygning författat
"Sandviks flygning till Kap" (1930). —Gift
1925 med Greta Petterson. S. R.
Andreen, Ellenor Andrea,
läkare, f. 11 juli 1888 i örby skn, Älvsb.
län. Föräldrar: fabriksföreståndaren
Johan W. A. och Eleonore
Wenner-liolm. — A. blev student i Göteborg
1905, med. kand. i Uppsala 1909, med.
lic. 1919 och med. dr 1933 i Stockholm.
A. är sedan 1925 läkare vid kliniska
avd. av Stockholms sjukhusdirektions
laboratorium, sedan 1929 läkare vid
Högre allm. läroverket för flickor å
Norrmalm i Stockholm och har
därjämte 1921—41 varit lärare i fysiologi
och hälsolära vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. A. var led. av
1935 års befolkningskommission, ordf.
i mödrahjälpsnämnden i Stockholms
stad 1938—41 och har med sina
föreläsningar i sexualhygien gjort en
betydelsefull social insats. A. har
företagit ett flertal studieresor och bl. a.
varit assistent vid prof. F. Umbers
klinik i Berlin 1920 och vid den
berömde kemisten prof. O. Folins
laboratorium vid Harvards univ. vid Boston
1929—30. Hon har publicerat ett
10-tal skrifter bl. a. behandlande
blodsockret. — Gift 1) 1909—15 med prof.
The Svedberg; 2) 1937 med
general-tulldir. Nils Wohlin. (P. H. T.)
Andreen, Elis Carl Arthur,
elektrotekniker, uppfinnare, f. 10 aug.
1877 i Köpenhamn, † 26 juli 1941 i
Göteborg. Föräldrar: handlanden Carl
Wilhelm A. och Elisabeth Andersson.
— A. avlade mogenhetsex. i Göteborg
1895 och utexaminerades 1898 som
civilingenjör från Chalmers tekn.
läroanstalts fackavd. för
byggnadskonst och mekanik. Han fortsatte sin
tekniska utbildning vid Polytechnicum
i Zürich 1898—99. Han’ var 1903
—06 ingenjör vid Asea i Västerås,
1906—08 konsulterande ingenjör i
Stockholm, 1908—10 föreståndare för
Elektriska prövningsanstaltens
göteborgsbyrå samt 1910—15
chefskonstruktör vid motorfabriken Eck i
Partille. Åren 1915—20 tjänstgjorde
lian som andre lärare i
elektroteknik Vid Chalmers tekn. inst. i
Göteborg. Han blev 1920 prof. i
elektroteknik (maskinkonstruktioner)
därstädes. — A. tillhörde våra mest
kända elektrotekniker. Som
uppfinnare tog han ut patent på astatisk
wattmeter med proportionell skala, öppen
lindning för likströmsgeneratorer och
motorer, kollektor för
induktionsmotor, sätt att framställa tackjärn med
elektrisk hjälp, anordning för kylning
av inkapslade elektriska maskiner,
integraf m. m. Bland hans skrifter
märkas främst samlingsverket "Elek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
