Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckman, Nils - Beckman - 1. Beckman, Anders - 2. Beckman, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman
192
Beckman
Nils Beckman. Kopparstick av H. I.
Schollen-berger.
demisk lärare lyckades han aldrig
intressera studenterna. Han var
dessutom trätlysten och oförsiktig i sitt
uppträdande och inblandades snart i
en rad tvister vid univ. Mest känt är
hans deltagande i försöken från
teologiskt håll att undertrycka Samuel
Pufendorfs "De jure naturae", som den
sv. regeringen skyddade. Snart
försämrades B:s förbindelser med
Pufen-dorf genom tillstötande konflikter, ocli
1673 utgav B. anonymt i Tyskland
en hätsk pamflett mot Pufendorf.
Hans författarskap till skriften
upptäcktes dock, och han flydde därför
till Tyskland. Följ. år dömdes han
att mista äran och förvisades ur
landet, varjämte hans skrift offentl.
brändes av bödeln. I Tyskland
fortsatte lian att delta i agitationen mot
Pufendorf. Han blev småningom
katolik och uppges ha nått en ställning
som kejserligt råd och
klosterföreståndare i Bamberg. — Gift på
1660-talet med Hedvig, "enligt uppgift en
mindre väl beryktad tvätterska och
favorit hos Hedvig Eleonora" (G.
Carlquist). T. D.
Beckman. Släktens äldste kände
medl., bokhållaren över lagman
Gabriel Gyllengrips egendomar i
Västergötland Olof B., föddes omkr. 1655
i Bäck i Närke, varav han uppges ha
härlett släktnamnet, och dog 1734
på Stora Lindåsen i Skövde skn; detta
hemman hade han erhållit ss. pension.
Han blev farfar till handlanden och
fabrikören i Jönköping Olof B. (f.
1725, † 1797) och dennes bror, prosten
i Hjälstad, Skarab. län, Anders B.
(f. 1731, † 1810), som blevo stamfäder
för släktens ännu fortlevande tvenne
grenar. Till den äldre av dessa höra
Olof B:s ättling i fjärde led fysikern
Bengt B. (B. 4), gift med fysikern
Anna Nilsson (B. 5), till den yngre
Anders B:s sonson, biskopen i Skara
Anders Fredrik B. (B. 1), far till
politikern Ernst B. (B. 2), samt B. l:s
bror kontraktsprosten i Synnerby,
Skarab. län, Claës B. (f. 1819, † 1902),
far till språkvetenskapsmannen och
läroboksförf. Natan B. (B. 3).
1. Beckman, Anders Fredrik,
biskop, teologisk författare, f. 23 okt.
1812 i Hjälstads skn, Skarab. län, †
24 sept. 1894 på Brunsbo biskopsgård
vid Skara. Föräldrar: v. pastorn,
godsägaren Fredrik B. och Ingeborg
Margareta Wairodell. — B. blev student i
Uppsala 1825, avlade ex. theologicum
1830, blev fil. kand. 1836, fil. mag.
s. å. och teol. kand. 1841, prästvigdes
s. å. och blev teol. lic. 1850. Han blev
docent i teoretisk filosofi 1837 samt i
dogmatik och moralteologi 1841,
lektor i Skara s. å. samt lektor i Uppsala
följ. år. B. var tf. prof. i
pastoralteologi vid Uppsala univ. 1847—48, blev
prof. i dogmatik och moralteologi
Anders Beckman.
samt pastor i Helga Trefaldighets
förs. i Uppsala 1851, var led. av
bibelkommissionen 1853—62, univ: s
rektor 1859—60, blev förste teol. prof.
ocli domprost i Uppsala 1863, biskop
i Härnösand 1864 och biskop i Skara
1875. Han bevistade kyrkomötena
1868—93. Vid riksdagen 1865—66 var
B. led. av prästeståndet och av Första
K. 1867—72. — På det filosofiska
området var B. hegelian, och
gammalluthersk bekännelsetrohet med
pietistiskt inslag bestämde hans teologi.
Han angav riktningen för de
närmaste årtiondenas uppsalateologi. I
uppfattningen av kyrkan och ämbetet
var hans ståndpunkt motsatt den
samtida lundateologins av Kliefoth
påverkade "högkyrklighet" och anslöt
sig till den "lågkyrkliga" riktningen,
som å ena sidan visade
tillmötesgående mot bekännelsetrogen
lekmanna-predikan och lekmäns medverkan i
förs.-livet, å den andra försvarade
bandet mellan stat och kyrka. B.,
som var en fridsam och innerligt
from man, invecklades dock flera
gånger i strid. Sålunda uppträdde
han i sin skrift "Nya testamentets
lära om Christi gudom" (införd i
Theologisk tidskr. 1862—63,
separat 1863) kritiskt mot V. Rydbergs
"Bibelns lära om Kristus", och med
filosofen Boström skiftade han hugg
i anledning av dennes angrepp på
helvetesläran (1864). Senare försvarade
han kyrkans försoningslära mot P.
P. Waldenström i "Om betydelsen af
Kristi försoning" (1874). Som biskop
i Norrland utförde han ett krävande
arbete, och i Skara hade han bl. a. att
på visitationer förhandla med repr.
för den separatistiska rörelse, som då
började vinna terräng och
mångenstädes medförde en mer eller mindre
skarp brytning med kyrkan. I
riksdagen röstade han 1865—66 efter
mycket betänkande för
representationsreformens antagande och
medverkade 1870 kraftigt till
grundlagsändringen om ökade medborgerliga
rättigheter för främmande
trosbekännare. Han redigerade 1861—67
Theologisk tidskr., där han var flitig
med-arb. in i sena ålderdomen. Han utgav
även 1849—51 Tidskr. för sv. kyrkan
(tills, med L. A. Anjou). — Gift 1843
med Anna Maria Albertina
Grenander. — Litt.: biografi av P. Sondén
(1931). N. B.
2. Beckman, Ernst Johan,
publicist, politiker, f. 10 maj 1850 i
Uppsala, † 16 april 1924 i Santa Barbara
i Kalifornien, Förenta staterna. Son
till B. 1. — B. avlade mogenhetsex.
i Härnösand 1868, studerade i
Tübing-en s. å. och i Uppsala 1871,
företrädesvis filologi och konsthistoria, samt
fortsatte därefter studierna i
England och Förenta staterna med
nationalekonomi jämte sociala och
pedagogiska spörsmål som huvudintresse.
Han var folkskolinspektör i
Södermani. län 1876—79, led. av
stadsfullmäktige i Södertälje 1879—81 och av
Ernst Beckman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
