Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Beckman, Ernst - 3. Beckman, Natan - 4. Beckman, Bengt - 5. Beckman, Anna - Beckman - 1. Beckman, Johan Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman
193
Beckman
skolrådet därstädes 1879—80. B.
sysslade även med journalistik, oeh lians
viktigaste insats på detta område
var hans i Stockholms dagblad 1879
publicerade artikelserie om
förhållandena inom Sundsvalls
sågverksdistrikt, motiverad av den bekanta
arbetsinställelsen där s. å. B. var 1880
—83 redaktör för Ny illustrerad tidn.,
studerade åter utomlands, var 1887-—
90 huvudredaktör för Aftonbladet och
1892—1903 verkst. dir. för
Djursholms ab., varvid lian nedlade ett
betydelsefullt arbete på Djursholms
utveckling. Som journalist och som led.
av Andra K. 1886—87, 1891—93, 1903
—08, 1909—10 och Första K. 1911—
13 arbetade B. för kulturliberala
idéer med spec. intresse för
frihandel, religions- ocli yttrandefrihet
jämte nykterhets- ocli arbetarfrågor.
Representativ och medlande till sin
läggning blev han ordf. i Frisinnade
landsfören. vid dess bildande 1902 och
tillhörde Liberala samlingspartiet
sedan 1903. S. å. blev lian ordf. i
Cen-tralförb. för socialt arbete,
intresserade sig dessutom för
Interparlamentariska unionens verksamhet och var
under fyra år led. av dess
exekutivkommitté. B. ägde även
estetiskt-filo-sofiska intressen och har publicerat
dikter och reseskildringar, ss. "Sånger"
(1873), "Från nya verlden" (1877),
"Från påfvarnes land" (1880),
"Amerikanska studier" (1883), "I tjenst
lios främlingar. Svenska utvandrare
i norra Tyskland" (1885), "Den stora
presenten. Korta betraktelser öfver
sädestull" (1887), "Skilda toner.
Dikter" (1891) m. fi. Postumt utkom
"Minnesbilder" (1926). B. reste
utrikes 1916 och bosatte sig i Kalifornien
1918. — Gift 1876 med Louise
Woods-Baker. — Litt.: E. A.Karlfeldt,
"Tankar och tal" (1932). T. D.
3. Beckman, Karl Fredrik
Natanael (Natan), språkforskare, f. 26
jan. 1868 i Hassle förs., Skarab. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Claës B.
och Fredrika Linnarsson. Brorson till
B. 1. — B. blev student 1886, fil.
kand. 1889, fil. lic. 1895 och fil. dr
s. å., allt i Uppsala, var docent i sv.
språket i Uppsala 1895—96 och 1900
—02, i Lund 1897—99, lektor i
svenska och filosofi vid Högre
realläroverket på Norrmalm i Stockholm 1902
—17 (därunder 1906—11 tf. rektor
vid Skövde realskola) och var
samtidigt även verksam vid privata
undervisningsanstalter. Han kallades till
prof. i svenska vid Göteborgs
högskola 1918 och blev emeritus 1935. —
B. var medl. av red. för Sv. akad:s
ordbok 1897—99, redaktör för tidn.
Billingen 1906—07 och censor vid
student-ex. 1926—37. — Som forskare har B.
rört sig på förut föga eller alls inte
Natan Beckman.
bearbetade områden av den nordiska
språkvetenskapen och behandlat så
olikartade företeelser som fornsv. och
nysv. språkhistoria, nysv., dansk och
norsk ordforskning, systematisk nysv.
grammatik, sv. och fornnordisk
metrik, fornisländsk och fornsv. filologi
(i inskränkt mening) samt
realfilo-logi. Av utredande teoretisk art äro
bl. a. lians märkliga undersökningar
av den isländska tideräkningen och
därtill anknutna problem, lians
"Studier till Västgötalagarnas historia"
(Arkiv för nordisk filologi, bd 24, 26
och 28) och lians "Studier i outgivna
fornsvenska handskrifter" (1917), som
alla lia haft banbrytande betydelse.
Mera praktiskt pedagogisk hållning
ha "Svensk språklära för den högre
elementarundervisningen" (1904, 8:e
uppl. 1935) och "Grunddragen af den
svenska versläran" (1898, 3:e uppl.
1918), som innehålla mycket nytt
såväl i fråga om material som
principiell uppfattning och framställning.
B: s verslära var den första i sitt slag,
och både den och lians språklära lia
fått stor användning i den högre
undervisningen. B. liar dessutom
utgivit en kortfattad "Dansk-norsk-svensk
ordbok" (1907,5:euppl. 1929),
"Språkets liv. En inledning till språkets
studium" (1918) och
"Modersmålsundervisning" (1920). Hans livliga
intresse för sin västgötska hembygd har
manifesterats i "Sven Hof, en
levnadsskildring från frihetstidens
Västergötland" (1923), "Äldre
Västgötalagen, översatt och förklarad" (1924),
en ny kommenterad uppl. av Linnés
"Västgötaresa" (1928) ocli "Vår
skolas historia" (2 bd, 1926—31, om
Skara läroverk). Bland hans senare
skrifter märkas även "Tideräkning
och historia" (1924), "Vardagslivets
logik" (1935), "En nedrig
ämbetsmans tankar om byråkrater, pojkar
och andra glädjeämnen" (1937) och
"Mina anor" (1939). — Gift 1897 med
Martha Linaae. N. B.
4. Beckman, Bengt Alexander,
fysiker, f. 24 maj 1881 i
Norrköping, † 9 okt. 1934 i Uppsala.
Föräldrar: justitierådmannen Leonard B.
och Agnes Carolina Beckman. —
Efter mogenhetsex. i Norrköping 1899
blev B. fil. kand. 1902, fil. lic. 1908,
fil. dr och docent i fysik 1911 samt
laborator i experimentell fysik 1916,
allt vid Uppsala univ. Han studerade
bl. a. i Leiden och utgav ett flertal
vetenskapliga arbeten. Han utförde
precisionsmätningar över tryckets
inflytande på det elektriska
ledningsmotståndet hos metaller ocli
legeringar vid låga temperaturer, ända till
— 258° C, och påvisade de olikheter,
som göra sig gällande, då legeringars
beståndsdelar äro dels lösliga och dels
olösliga i varandra. Därjämte
undersökte lian Halleffekten och
motståndsförändringar i magnetiska fält samt
utgav översikter av moderna
forskningsresultat. — Gift 1912 med fil.
dr Anna Nilsson (B. 5). S. L.
5. Beckman, Anna, fysiker, f. 10
juli 1S85 i Göteborg. Föräldrar:
kontorschefen Martin Nilsson och Hilma
Selander. — B. blev fil. kand. 1907,
fil. lic. 1911 och fil. dr 1937, allt i
Uppsala. Hon är lärarinna vid
Fackskolan för huslig ekonomi där sedan
1935. Inom sin vetenskap, fysiken,
liar B. utövat ett flitigt författarskap,
som bl. a. omfattar
populärvetenskapliga arbeten ("Synligt och osynligt
ljus", 1926, "Strålar och strålning",
1930), uppsatser i
populärvetenskapliga skrifter ("Vår jord", 1—2, 1929,
"Kunskap", 1929, "Världen och
människan", 1936) och läroböcker
("Läro-oeh läsebok i fysik", 1, 1935; 2, 1936;
3,1937; tills, med T. Wetterblad). Hon
är sekr. i Sv. fysikersamfundet sedan
1936 och redigerar dess årsbok
"Kosmos" sedan s. å. Som repr. för
högern tillhör lion stadsfullmäktige i
Uppsala sedan 1930 och Uppsala läns
landsting sedan 1939. — Gift 1912
med laboratorn fil. dr Bengt
Beckman (B. 4). N. B.
Beckman. Släkten härstammar
från bruksinspektören vid överums
bruk, Kalmar län, Jöns B. (f. 1710,
† 1780), vars son Thomas Georg B.,
mönsterskrivare vid Smålands
dragoner, blev far till prästen och
hymnologen Johan Wilhelm B. (B. 1). En
sonson till denne var tonsättaren ocli
musikläraren Bror B. (B. 2).
1. Beckman, J o lian "Wilhelm,
präst, hymnolog, f. 18 eller 19 sept. 1792
i Gårdsby skn, Kronob. län, † 10 april
1873 i Stockholm. Föräldrar:
mönsterskrivaren Thomas Georg B. och
Ulrika Johanna Liedner. — B. blev
student i Uppsala 1S14 och prästvig-
13 Svenska män och kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
