Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Gustaf - Berg, Gustav - Berg, Gösta - Berg, Henrik, läkare, se s. 231 - Berg, Hjalmar, pedagog, se s. 227 - Berg, Isak Albert, operasångare och sångpedagog, se s. 232 - Berg, John, kirurg, se s. 230 - Berg, Lars, ämbetsman, se s. 225 - Berg, Lina, författarinna, se s. 233 - Berg, Natanael - Berg, Oscar, nykterhetsman, se s. 232 - Berg, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
223
Bergegren
Gustaf L. Berg.
B. utger sedan 1924 tidskr. för Sv.
skol- och bildningsfilm och har
flitigt medarbetat i filmpressen. ■—- B.
har på den sv. skol- och
bildningsfilmens område gjort en banbrytande
insats, som rönt uppmärksamhet även
i utlandet. Sv. filmindustris arkiv av
skol- och bildningsfilm, som han
grundat, är det största i sitt slag i världen.
Han har även utgivit en rad större
och smärre skrifter rörande filmen
som bildningsfaktor. Det betydande
livsverk, som han uträttat på filmens
område, har hedrats bl. a. genom hans
val till v. president i
Världsfilmkam-marens sektion för kulturfilm och till
v. ordf. i Sv. filmkammaren. — B. har
även intresserat sig för
journalisternas ekonomiska frågor och var en av
de tidigaste förgrundsfigurerna i Sv.
journalistfören., där han var ordf.
1913—16 och sistn. år blev den förste
hedersled. — Gift 1908 med Aina
Wistrand. N. B.
Berg, Gustav, industriman, f. 7
juni 1864 i Stockholm. Föräldrar:
spegelfabrikören Carl B. och Carolina
Jachæus. — Efter läroverksstudier i
Västerås praktiserade B. som
brukstjänsteman vid Högfors, Ängelsberg
och Fagersta 1881—85. Han reste
därefter till Förenta staterna och
stannade där under 13 år som
konstruktör särskilt vid
järnvägsverkstäder. Efter hemkomsten verkade
han först som ingenjör vid
maskinfirman Graham brothers i
Stockholm 1898—1903. Ären 1903—12 var
B. verkst. dir. för ab. Lux, som
tillverkade Lux fotogenglödljuslampa för
ytterbelysning. Han blev därefter
(—1930) verkst. dir. i ab. Archimedes,
ett bolag för motortillverkning,
baserad främst på O. W. och C. A. Hults
1911 konstruerade 2-cylindriga
utombordsmotor, den första användbara i
sitt slag i världen. Under B:s ledning
vann bolaget internat, anseende och
tjänade som förebild för utländska,
bl. a. amerikanska företag i samma
bransch. — Gift 1890 med Josephina
Holmquist. ■— Litt.: "Ab. Archimedes,
Sundbyberg, 1907—1932" (1932). S.B.
Berg, Gösta, etnolog och
museiman, f. 31 juli 1903 i Örebro.
Föräldrar: läraren Oskar B. och Stina
Johansson. —- Efter studentex. i Örebro
1922 blev B. fil. kand. 1924 och fil.
lic. 1929 vid Uppsala univ. Han
anställdes 1924 vid Nord. mus., vars
administrativa avd. lian som sekr.
förestått sedan 1929. Han är sedan
1935 intendent och föreståndare för
Etnologiska undersökningen vid
denna institution. B. har ägnat ett
ingående studium åt äldre tiders
kommunikationsmedel och blev 1936 fil. dr
vid Stockholms högskola på en
av-liandl. "Sledges and wheeled
vehic-les" (1935). Han har också utgivit
"Artur Hazelius" (1933) och "Svensk
bondekultur" (tills, med Sigfrid
Svensson, 1934) samt utövat ett flitigt
skriftställarskap i vetenskapliga
tidskr. och samlingsverk. — Gift 1929
med Gunnel Hazelius. Th. N.
Berg, Henrik, läkare, se s. 231.
Berg, Hjalmar, pedagog, se s.
227.
Berg, Isak Albert,
operasångare och sångpedagog, se s. 232.
Berg, J olin, kirurg, se s. 230.
Berg, Lars, ämbetsman, se s. 225.
Berg, Lina, författarinna, se s.
233.
Berg, Carl Natanael, veterinär,
tonsättare, f. 9 febr. 1879 i Stockholm.
Föräldrar: musikdirektören Carl
Johan B. oeh Ottilia Åberg. — Efter
mo-genhetsex. 1898 studerade B. 1898—
1902 vid Veterinärinst. samt var 1903
—06 distriktsveterinär i Byske. Han
blev bataljonsveterinär vid Skånska
dragonreg. 1908, Svea trängkår 1909,
Livreg:s dragoner 1916,
reg.-veteri-när i Fältveterinärkåren 1923 och
var 1928—39 reg.-veterinär vid Svea
artillerireg. (majors tjänsteställning
från 1929). Han studerade även 1897
—1900 vid Musikkonservatoriet sång
för J. Günther samt en kort tid
kontrapunkt för J. Lindegren; för övrigt
är han autodidakt. Han har företagit
ett flertal studieresor till Tyskland
samt till Paris 1907 och till Wien
1909. Han var en av stiftarna av
fören. Sv. tonsättare, vars förste ordf.
han var 1918—25, samt en av
initiativtagarna till Sv. tonsättares
internat. musikbyrå (Stim). B. blev led. av
Mus. akad. 1932 (utträdde s. å.). —
B. har komponerat operorna "Leila"
(uppförd 1912; egen text efter Byrons
"The giaour"), "Josua", "Engelbrekt"
(uppförd 1929; egen text), "Judith"
(uppförd 1936) och "Birgitta"
(uppförd 1942; egen text), balettpantomi-
merna "Älvorna" (uppförd 1914),
"Sensitiva" (1919) och "Hertiginnans
friare" (1920, uppförd 1922), en rad
symfoniska dikter och symfonier, bl. a.
"Traumgewalten" (1911), "Allés endet,
was entstehet" (1913), "Varde ljus!"
(1914), "Årstiderna" (1916),
"Makter" (1917), "Pezzo sinfonico" (191S),
"Trilogia delle passioni" (1924), en
violin- och en pianokonsert,
"Salomos höga visa" för soli, kör och
orkester (1925) m. fi. större vokalverk
samt sånger m. m. — I jämförelse med
andra sv. tonsättare av sin generation
har B. framträtt som högtsyftande
och kosmopolitisk; däri har lian haft
beröringspunkter med tysk,
efterwag-nersk musik, närmast R. Strauss’.
Han har sålunda i symfonier och
symfoniska dikter strävat att gestalta
tillvarons stora frågor. I operorna har
han bl. a. behandlat stora
personligheter i sv. medeltidshistoria; för övrigt
har han med förkärlek tolkat
orientaliska stämningar. En huvudförtjänst
i hans alstring har tidigare varit den
bravur, varmed han förstått att
använda den senromantiska
orkesterpaletten; senare har hans
uttryckssätt förenklats och förinnerligats. —
Gift 1) 1909—25 med Berta Rexroth;
2) 1930 med Elsie Eriksson. G. T.
Berg, Oscar, nykterhetsman, se
s. 232.
Berg, Frans Oscar Teodor,
bildhuggare, f. 10 jan. 1839 i Stockholm,
† 18 dec. 1914 i Råsunda, Stockholms
län. Föräldrar: handlanden Johan
Fredrik B. och Sara Sofia Sjögren. ■—
B. började sina studier vid
Konst-akad. 1858 och fick 1869 k. medaljen
för sin relief "Loke och Sigyn". Åren
1873—78 uppehöll han sig i Rom, där
han främst ägnade sig åt klassiska
motiv, "Pan tröstande den sörjande
Psyche" ocli "Satyr och faun". Större
framgång hade han med
genremässiga skulpturer som
"Mandolinspe-laren" (på Stockholms slott), "Gosse
Natanael Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
