Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Oscar - Berg, Per Gustaf - Berg, Richard, arméofficer, riksdagsman, se s. 232 - Berg, Ruben - Berg, Tor, historiker, arkivman, se s. 228 - Berg, Torsten, bergsingenjör, uppfinnare, se s. 227 - Berg, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
224
Bergegren
som modellerar" (Nat. mus., 1878)
ocli "De första stegen", vilken
belönades med mention honorable på
salongen i Paris 1878. Efter sin
hemkomst s. å. utförde lian bl. a. en del
dekorativa arbeten pä univ.-byggnaden
i Uppsala och pä Konstakad:s hus i
Stockholm. Han bosatte sig sedan i
London men återvände 1888
definitivt till hemlandet och sysslade under
det följ. decenniet huvudsakl. med
bibliska ämnen. Resultatet blev en serie
dioramabilder ur Jesu liv, vilka han
exponerade på
stockholmsutställningen 1897. En svår sjukdom nedsatte
hans arbetsförmåga under de sista
åren av hans liv. — B: s konst får sin
prägel av hans italienska skolning
och hans intresse för renässansens
skulptur. I hans bästa saker, t. ex. "De
första stegen", spåras ansatser till
realistisk formgivning, men han
lyckades aldrig frigöra sig från den
traditionella smaken för det behagfulla
och anekdotiska. — Han har även
utfört en rad porträttskulpturer, varav
C. G. Tessins byst finns i Nat. mus.
— Gift 1876 med Märta Maria
Augusta Montgomery. Th. N.
Berg, Per Gustaf, bokhandlare
och bokförläggare, f. 5 jan. 1805 i
Uppsala, † 14 juli 1889 i Stockholm.
Föräldrar: urmakaren och
guldsmeden Jan Petter B. och Brita
Margareta Rejter. — B. inskrevs vid
Uppsala univ. 1821 och var senare
bokhandelsbiträde i Stockholm;
1828öppnade han egen bokhandel, och året
därpå blev han dessutom bokförläggare
samt skaffade sig 1843 eget
boktryckeri. Bland lians förlagsartiklar voro
de förnämligaste "Svenskt
konversationslexikon" {1—4, 1845—52), G. H.
Mellins och J. Ekelunds "Svenskt
pantheon", A. E. Holmbergs
"Skandinaviens hällristningar" m. fi. F. ö.
utgav lian en mängd småskrifter av
enklare underhållningskaraktär och
delvis med mycket kuriöst innehåll. B.
var en av stiftarna av Sv.
bokförläg-garefören. Han var dessutom
kommunalt intresserad och tog livlig del i
huvudstadens ordensliv. — Gift 1831
med Vendia Maria Holm. T. D.
Berg, Richard, arméofficer,
riksdagsman, se s. 232.
Berg, Gustaf Ruben Gustafsson,
litteraturhistoriker, f. 8 maj 1876 i
Nyköping. Föräldrar:
läroverksadjunkten fil. dr Karl Gustaf
Gustafsson och Nanna Berg. — B. blev
student i Nyköping 1894 och inskrevs
s. å. vid Uppsala univ., där han 1897
blev fil. kand., 1901 fil. lic. och 1903
fil. dr. B. var litteratur- och
teaterrecensent i Upsala nya tidn. 1896
—-1900, har varit medarb. i Nordisk
familjeboks red. 1902—18 och 1921—
37, var docent i nysv. stilistik och
Ruben G:son Berg.
litteratur vid Stockholms högskola
1906—20, led. av Folkbildningsförb: s
styr. 1910—29 och granskningsman i
Statens biografbyrå 1918—41. Han var
teateranmälare i Aftonbladet
1918—-30, har varit föreläsare vid Stockholms
borgarskola och Stockholms
arbetare-inst. och var sekr. i Sällskapet Idun
1921—38. — Vid tiden kring
sekelskiftet utgav B. under pseud. Lennart
Hennings skönlitterära arbeten på
vers ("Dikter", 1900) och prosa
("Signe Clerck", 1898, "Föräldrarna",
1S99). I "September" (1919) har lian
under eget namn framlagt en lyrisk
efterskörd, och 1936 utkom hans mest
vägande diktsamling "I Janus’
tempel". Som litteraturforskare
framträdde B. först med en studie "Gustaf
Frödings skaldskap" (1902) och har
återvänt till Frödingsgestalten i två
senare arbeten (1910 och 1920). Hans
"Svenska skalder från nittitalet"
(1906; 4:e uppl. 1922) utgör i sin
friska entusiasm en förträfflig
introduktion till studiet av vår
senaste guldålder, medan de
uppslagsrika samlingarna "Svenska studier"
(1910) och "Litteraturbilder" (1912
och 1919) väsentl. behandla äldre
diktare, bl. a. C. V. A. Strandberg,
Atterbom, Almquist och A. Törneros.
B. har säkerl. lärt en del av G.
Brandes’ kritiska essäkonst, fastän
lian bäde i fråga om temperament
och i sin allm. uppfattning av de
litterära företeelserna står närmare
V. Andersen. Ett nytt och förut
obrukat fält för det litterära intresset i
Sverige har B. plöjt upp i sitt 1925
utg. arbete "Moderna amerikaner".
I "C. J. L. Almquist i
landsflykten" (1928) har han på grundvalen
av forskningar i Förenta staterna
lämnat intressanta och värdefulla
upplysningar om diktarens öden efter
den uppseendeväckande flykten från
Sverige. Han liar även utgivit en
mindre skrift om Hjalmar Bergman
(1935). Som språkforskare liar B.
huvudsakl. arbetat på det gränsområde
mellan filologi och litt.-vetenskap,
som stilistiken representerar. B. tog
1901 tills, med B. Hesselman och O.
östergren initiativet till tidskr. Språk
och stil, i vars red. han kvarstod
t. o. m. 1920, och som väsentl. bidragit
till ett uppsving för den stilistiska
vetenskapen. Bland B:s skrifter på det
filologiska och stilistiska området
kunna nämnas lians studier
"Skol-pojks- och studentslang" (1900, 1924),
"Sinnesanalogier hos Almquist"
(Språk och stil 1901), "Den poetiska
friheten i 1800-talets svenska
diktning" (drsavhandl., 1903),
"Tidningssvenska" (i tidskr. Det nya Sverige,
1916) och "Bunebergs Idyll och
epigram" (1938). År 1905 föreslog B. i
Sv. litteratursällskapet bildandet av
Sv. vitterhetssamfundet med
huvudsaklig uppgift att ge ut sv. klassiker
i kritiska standarduppl. Själv liar B.
redigerat bl. a. Frödings, Talis Qualis’,
Almquists och Palmsers skrifter samt
Snoilskys brevväxling. Som
populärvetenskaplig föreläsare har B. utfört
en pionjärgärning och varit
utomordentligt verksam såväl i Sverige
som i våra nordiska grannländer. —
Gift 1903 med fil. kand. Ingrid Jenny
Kristina (Stina) Wittrock. N. B.
Berg, Tor, historiker, arkivman,
se s. 228.
Berg, Torsten, bergsingenjör,
uppfinnare, se s. 227.
Berg, Georg Wilhelm,
historisk, arkeologisk och genealogisk
författare, f. 8 juli 1839 på Visingsö,
Jönköp. län, † 16 juni 1915 i Kungälv.
Föräldrar: jägmästaren Lars Gustav
B. och Sofia Karolina Ekman. — B.
blev 1872 kassör, 1877 kamrer och 1902
byråchef vid Bergslagernas järnvägar
samt erhöll avsked med pension 1910.
Han var hela tiden bosatt i Göteborg
och gjorde en betydande insats i stadens
kulturella liv. Framför allt var lian
livligt intresserad för Göteborgs och dess
omgivningars historia och arkeologi.
Åren 1886—1915 var han sekr. i
Göteborgs och Bohusläns fornminnesfören.,
redigerade fören:s tidskr. och företog
flera arkeologiska utgrävningar bl. a.
av slottsruinen på Bagnhildsholmen,
Dragsmarks kloster, Hornborgs slott,
Karlsborgs fäste och Dynge ruin.
Bedan på arkeologmötet i Göteborg
1875 framlade B. resultaten av sina
undersökningar rörande
flintverkstäder från stenåldern på Hisingen, och
1885 utgav lian en monografi om
undersökningar i sin hembygd, Visingsö.
Hans historiska verk "Samlingar till
Göteborgs historia" (1—4, 1882—93),
"Göteborgs stift under 1700-talet"
(1891—92) och "Augustinerklostret i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
