Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Du Rietz, Anders Rudolf - 3. Du Rietz, Einar - Duse, ätt - Duse, Samuel - Dusén, släkt - 1. Dusén, Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ou Rietz
283
Dusén
Anders Rudolf Du Rietz. Pastell (detalj) av
G. Lundberg.
Magnus D. och grevinnan Ebba
Catharina Horn af Rantzien. Sonsons son till
D. 1. — D. började sin militära bana
i Livgardet och deltog ss. fänrik i
finska kriget 1741—42, varefter han
tjänstgjorde vid den preussiska hären
i det böhmiska fälttåget 1745 och ss.
major vid Södermanlands reg. i det
pommerska kriget 1757—60. År 1762
utnämndes han till överste och chef för
Hälsinge reg. D. gjorde sig även tidigt
känd i det politiska livet och blev
snart en av de främsta inom
mösspartiet, på vars rådsförslag han
uppfördes 1766. Han ivrade energiskt för
förbund med England och Ryssland,
och sedan han 1770 utnämnts till
generalmajor, fick lian 1772 i uppdrag
att i S:t Petersburg klargöra
innebörden av Sveriges då vidtagna militära
åtgärder. Sistn. år blev lian
landshövding i Göteb. län, 1776 utnämndes han
till generallöjtnant, och 1778
upphöjdes han i friherrligt stånd. Under sitt
senare liv blev han mest känd genom
sin uraktlåtenhet att under danska
kriget 1788 effektivt ingripa vid
försvaret av Göteborg. Han misstänktes
därvid för att ha gått fiendens
ärenden och blev till följd därav t. o. m.
utsatt för attentatsförsök. —- Gift
1765 med friherrinnan Charlotta De
Geer af Leufsta. R. A.
3. Du Rietz, Gustaf E i n a r,
botanist, f. 25 april 1895 i Stockholm.
Föräldrar: ingenjören Hjalmar D. och
Charlotta Sofia Matilda Kullman. —
Efter studentex. i Stockholm 1912
blev D. fil. kand. 1917, fil. lic. 1921,
docent i växtbiologi s. å. och fil. dr
1922, allt vid Uppsala univ. Han
tjänstgjorde som e. o. amanuens vid
univ:s växtbiologiska institution 1917
—23 och som konservator vid dess
botaniska mus. 1924—26 samt
utnämndes till prof. i växtbiologi vid Uppsala
univ. 1934 (tf. prof. från 1931). D.var
generalsekr. och en av ledarna för den
internat, växtgeografiska
exkursionen genom Skandinavien 1925 och är
ordf. i Sv. växtgeografiska
sällskapet sedan 1927. Han har företagit
vidsträckta studieresor inom Europa
ocli besökte 1926—27 Förenta
staterna, Australien, Nya Zeeland ocli Java
(sv. botaniska
Australasiaexpeditio-nen). —- Som botanisk forskare är D.
främst verksam på växtsociologins
område, där han gjort omfattande
studier såväl över allmänna problem
och metodik som över sv. och norsk
skärgårds-, fjäll-, myr- och
skogsvegetation m. m., med särskild
hänsyn till lavar, alger och mossor.
Några av hans viktigaste arbeten äro
"Zur metliodologischen Grundlage der
modernen Pflanzensoziologie" (1921,
drsavliandl.) och
"Vegetationsforsch-ung auf soziationsanalytischer
Grundlage" (1930). D. har inom den
floris-tiska växtgeografin bl. a. behandlat
de bipolära växtutbredningarnas
problem, inom den morfologiska
växtbio-login växternas livsformer och inom
växtsystematiken allmänna principer
och metoder samt lavar, alger och
fanerogamsläktet Euphrasia. Han har
även varit aktiv inom
naturskydds-rörelsen. — Gift 1924 med Greta
Sernander. S. L.
Duse, ätt, möjligen av utländskt
ursprung, vars äldste kände medl. Måns
Duss levde under 1500-talets förra
hälft. Hans son Peder Månsson D.,
häradshövding i Norrvidinge härad i
Småland († före 1572), blev far till
Bengt D. († omkr. 1618), som 1575
fick adlig sköld och hjälm. Dennes
ättlingar i femte led, bröderna
ryttmästaren Samuel D. (f. 1684, † 1720)
och Jonas Adam D. (f. 1691, † 1751},
blevo stamfäder för ättens två
huvudgrenar. Den äldre av dessa utgick
troligen med Samuel D:s sonson, v.
häradshövdingen Samuel Christoffer D.
(f. 1748, † 1826), som var gift med
Carl von Linnés dotter Sofia. Till den
yngre, ännu kvarlevande ättegrenen
hörde Jonas Adam D:s ättling i sjätte
led, majoren och skriftställaren
Samuel D. (se nedan).
Duse, Samuel August, författare,
arméofficer, f. 2 aug. 1873 i
Stockholm, † 9 febr. 1933 därstädes.
Föräldrar: kammarjunkaren Carl Patrik
Teodard D. ocli Anna Matilda
Forssberg. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1892 blev D. underlöjtnant vid
Norrlands artillerireg. 1895, löjtnant
1898, kapten 1904 och major vid Svea
artillerireg. 1917. — Åren 1901—03
deltog D. som kartograf, meteorolog
och hydrograf i Otto Nordenskjölds
sydpolsexpedition, och sina
strapatsrika erfarenheter därifrån har han
skildrat i "Bland pingviner och sälar"
Einar Du Rietz.
(1905). I D:s synnerligen rika
produktion märkas f. ö. skådespelen
"Skeppsbrott" (1908) och "Åttonde budet"
(1911) samt framför allt en rad
detektivromaner, i vilka privatdetektiven
Leo Carring står som medelpunkt för
den spännande intrigen. Flera av dessa
romaner tillhöra de mest lästa i sv.
detektivlitteratur, ss. "Stilettkäppen"
(1913), "De fyra klöveressen" (1918),
"Cobramysteriet" (1919), "Leo
Car-rings dubbelgångare" (1923),
"Hemligheten" (1924) och "Fallet Dagmar"
(1925). — D. var även en mycket
anlitad populärvetenskaplig föreläsare
och var bl. a. ordf. i Travellers club och
Konstnärsringen, v. ordf. i Sveriges
dramatiska förf:s fören. samt
styr.-led. i Sveriges förf.-fören. — Gift
1907 med Ellen Amalia Dahlén. R. A.
Dusén, släkt. Äldste kände
stamfadern var bonden i Viggesbo i
Rumskulla skn i Småland Peter D. (f. 1700,
† 1743). Sonsons söner till honom
voro a) kronolänsmannen i Ydre i
Östergötland Jacob Fredric D. (f.
1811, † 1888), far till botanisten Karl
Fredrik D. (D. 1), och b)
kyrkoherden i Vinnerstad i Östergötland,
kontraktsprosten Carl Oscar D. (f. 1813,
† 1891), far till botanisten,
kartografen och forskningsresanden Per D.
(D. 2).
1. Dusén, KarlFredrik,
botanist, f. 4 juli 1849 på Berstorp i Sunds
skn, östergötl. län, † 14 juli 1919 i
Kalmar. Föräldrar: kronolänsmannen
Jacob Fredric D. och Anna Brita
Petersson. — D. avlade
mogenhetsex. i Linköping 1868 och fortsatte sina
studier i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1877, fil. lic. 1882 och fil. dr
1887 samt var amanuens vid
Botaniska trädgården 1878—88 och docent
i botanik 1887—88. Sistn. år
utnämndes han till lektor i naturalhistoria
och kemi vid Högre allm. läroverket
i Kalmar, fick tjänstledighet 1903 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
