Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonson, Sven - Jonson, Tor - Jonsson, se även Iohnson, Johnson, Johnsson, Jonson, Jonzon - Jonsson, Adolf - Jonsson, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonson
112
Jonsson
Svensson. —- Efter genomgången
folkskola i Halmstad var J. först
verksam bl. a. som sikofabriksarbetare och
yrkesmålare. Han studerade för C.
Wilhelmson i Stockholm 1925 och i
Paris 1926—27. Han har varit bosatt
i Halmstad med undantag av åren
193S—44, då han bodde i Mahult,
Breareds skn. År 1946 flyttade han
till Söndrums skn. Han debuterade i
Halmstad 1923 ocli har senare utställt
bl. a. i Stockholm med
Halmstadgruppen, som lian tillhör, på Konstakad.
1936 och Liljevalclis konsthall 193’9
samt separat på Färg och Form 1938
och i Gummesons konsthall 1943.
Verk av honom ha dessutom utställts
bl. a. i Köpenhamn 1935 och 1942,
London 1937, Göteborg 1939,
Helsingfors 1945 och Oslo 1946. — J:s
tidigaste måleri kan närmast
karakteriseras som postkubism. Han utförde i
Ozenfants och Jeannerets puristiska
anda plangeometriska kompositioner
av klassisk jämvikt ("Kors mot
blått", 1930, "Vit urna", 1931). Med
dylika arbeten framträdde han i "Art
concret"-gruppen på
Stockholmsutställningen 1930. Under 1930-talets
första år övergick J. efter hand
till surrealismen. Hans surrealistiska
kompositioner bibehålla de
plangeometriska arbetenas klassiska balans
och svala, sobra kolorit ("Slättens
morgon", 1935, "Mörk tystnad", s. å.,
"Relikter", 1937). Under 1940-talet
har J:s måleri kommit in i en ny fas.
Den svala, gråstämda koloriten har
övergetts för en mera mättad med
brunt ooh rödbrunt som dominanter.
Den emaljartat sakliga precisionen
har vikit för en något friare faktur
("Den röda kvällen", 1944). — Jämte
den experimenterande Erik Olson kan
J. sägas ha dominerat det sv.
surrealistiska måleriet, I Halmstadsgruppen
framstår han som klassicisten och
koloristen framför andra. — J. har
utfört intarsiaarbeten i Halmstads
rådhus. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs, Malmö, Borås och Gävle mus.
samt i Hallands mus., Halmstad. —
Gift 1934 med Emilie Henrietta Brita
Elisabet Svensson. R. S.
Jonson, Tor William, skogsman,
f. 13 nov. 1880 i Edsvära skn, Skarab.
län. Föräldrar: godsägaren Karl
Albert J. och Emma Göthilda Lagergren.
—• .T, avlade mogenhetsex. i Skara
1S99 och utexaminerades från
Skogs-inst. 1903. Han trädde därefter i
Domänverkets tjänst och blev 1904 extra
jägmästare och assistent i Västra
Hälsinglands revir, 1905
diknings-assistent. i Gävle—Dala distrikt och
1906 assistent i Åsele revir. År 1907
förordnades ban till lektor i
skogs-uppskattning och skogsindelning vid
Skogsinst., och han innehade 1915—44
Tor Jonson.
professuren i samma ämnen vid
Skogshögskolan, där lian beklädde posten
som rektor 1927—36. Han var lärare
i skogsuppskattning ni. m. vid
Lantmäteriundervisningen 1910—17. — J.
har ägnat hela sin mannagärning åt
den högre skogsundervisningen, och
som rektor fick han genomföra dess
omorganisation, enligt vilken
undervisning äger rum blott på en enda linje.
Inom skogsmatematiken har han varit
en banbrytare. Hans "Massatabeller
för träduppskattning" (1911; 5:euppl.
1929) liar ända till de senaste åren
varit ett allmänt erkänt och
oumbärligt standardverk. Därjämte har lian
publicerat ett stort antal uppsatser
och avli. i skilda skogliga ämnen, ss.
om trädens stamform och om
skogsbrukets ekonomi. Bland de många
offentliga uppdrag J. erhållit märkes,
att han 1910—12 var tillkallad av
Fi-nansdep. för att deltaga i en
värdering av vår nationalförmögenhet; för
sina beräkningar liar han redogjort i
"Värdet av Sveriges skogar" (i
Finansstatistiska utredningar. 5.
Sverges nationalförmögenhet omkring år
1908 ..., 1913). På uppdrag av
Domänstyr. utarbetade han (1915) förslag
till nya bestämmelser för taxering ocli
indelning av allmänna skogar. J. var
led. av kolonisationskommittén 1916,
av skogstaxeringssakkunniga 1918,
av skogsbeskattningskommittén 1920,
av kommunalskattekommittén 1923
samt av
riksskogstaxeringsnämnder-na 1924 ocli 1937. Vidare har J. som
konsulterande arbetat vid ett flertal
större skogsbruk samt vid W. Trahns
skogsbyrå sedan 191S. Med
statsanslag företog lian en studieresa till
Kanada och Förenta staterna 1926.
Han blev led. av Lantbruksakad. 1921
och hedersled, där 1939 samt led. av
Ing. vet. akad. 1934. — Gift 1907 med
Svea Hildur Berna Löfstrand.
A. P., S. L.
Jonsson, se även Iohnson, Johnson,
Johnsson, Jonson, Jonzon.
Jonsson, Sven August Adolf,
skulptör, f. 7 juli 1872 i Alseda skn,
Jönköp. län, † 3 maj 1945 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Jonas
Svensson ocli .Charlotta Gustava
Andersson. — J. började som snickare
och lärde sig träsnideri vid Tekn.
skolan i Stockholm 1893—95. I Paris
studerade lian 1899—1902 privat för
Injalbert och Rolland samt vid
Acadé-mie Colarossi, varefter han gjorde en
studieresa i Tyskland, Frankrike och
Italien 1902—03. Han var bosatt i
Rom 1904—14 och därefter till sin död
i Stockholm. Bland J:s tidigaste
arbeten märkes statyn "Misère", som
utställdes i Paris 1900. Under
Romtiden utförde han bl. a. en rad porträtt
av både italienare och kända
landsmän, ss. Svante Arrhenius (1907, Vet.
akad.) och Sixten von Friesen (1913,
Stockholms stadshus). Efter
återkomsten till hemlandet porträtterade lian
bl. a. P. P. Waldenström (1916,
Missionsskolan i Lidingö), konung Gustav
V (1918, K. slottet) och Hj. Branting
(1920). En byst över Emanuel
Swedenborg uppställdes 1924 i Lincoln
Park i Chicago, en minnesvård över
Svante Arrhenius vid Wiks
folkhögskola 1929 och en minnessten vid
Ings-bergssjön i Nässjö 1938 över
Nässjöallmogens försvar av hembygden under
ofredsåret 1612. J. utförde också
dekorativa uppdrag för kyrkor, ss.
träkrucifixet "Det är fullkomnat" i
Myresjö kyrka, Jönköp. län, 1937 ocli
en dopfunt i Karl Johanskyrkan i
Göteborg 1928. I Lindesberg
avtäcktes fontänen "Svanen" 1934. J.
arbetade i såväl brons som marmor ocli
granit, och hans konst präglades av
teknisk skicklighet och god
karakteriseringsförmåga. —• Ogift. Th. N.
Jonsson, Gustaf Arthur, präst,
f. 11 april 1878 i Göteborg. Föräldrar:
byggmästaren Gustaf Albin J. och
Bertha Martina Lovisa Larsson. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1897
blev J. fil. kand. där 1902 och teol.
kand. i Lund 1904. Han prästvigdes
för Skara stift s. å. och blev
komminister i Sandhem 1907. Sedan 1917 har
han haft sin gärning förlagd till S:t
Jakobs förs. i Stockholm, där han blev
kyrkoadjunkt 1925, komminister 1931
ocli kyrkoherde 1940. Han var sekr. i
Sällskapet för kyrklig själavård 1917
—23, v. ordf. i Stockholms
prästsällskap 1938—41, är ordf. i Stiftelsen
Unga kvinnors värn och i S:t Jacobs
iingdomshem sedan 1939 och sekr. i
styr. för Prinsessan Eugendas
Blind-liem sedan 1940. År 1945 var J.
förordnad som v. preses vid Stockholms
stifts första prästmöte. Han
undervisade i kristendom ocli filosofi vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
